- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Adertonde delen /
4:36

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Beovulf omtalas hafva haft denna byggnad, äro sålunda
grafvar af allra första ordningen.

Obetydliga äro uppgifterna om grafbyggnaderna för
andra än härskaren. Det omnämnes endast helt
summariskt, att äfven för jarlar byggdes »hhew» (v. 1121), men
då intet säges om deras läge, dimensioner eller
konstruktion, är upplysningen af ringa värde.

Äfven i öfrigt äro uppgifterna om grafskicket icke
rikhaltiga, men dock af intresse. Då Beovulf fruktar att
falla i striden mot de danska odjuren, i hvilket fall han
skulle blifvit uppäten, ger han inför konung Hrodgar en
kort förordning om sin kvarlåtenskap. Om Beovulfs kropp
behöfde konungen ej taga vård, d. v. s. ej begrafva, men
hans präktiga rustning borde Hrodgar sända till geaternas
herre. Huruvida härmed åsyftas anordnandet i geaternas
land af kenotafgraf efter den döde, således med rustningen
nedlagd i en graf, där den döde själf saknades, kan icke
afgöras med ledning af den föreliggande texten.1

I hvad mån stämma nu Beovulfs uppgifter med
arkeologiens? För att besvara denna fråga på ett
nngor-lunda tillfredsställande sätt är det oundgängligen
nödvändigt, att vi skaffa oss en summarisk öfversikt öfver hela
det skandinaviska materialet för denna tid, för såvidt det
rör begrafningsskieket. Enstaka öfverensstämmelser kunna,
om de ej ses i sitt sammanhang, leda oss på betänkliga
villovägar. Ger oss åter vår kännedom om
fyndförhållandena gemensamt grafskick för större eller mindre
omraden, erhålla vi en mycket fast grundval för bestäm-

1 Angående kenotafgrafvar från järnåldern, se Nordin i SF7\
VII sid. 49; Gustafson i ATS, 9: 6 sid. 71, Stjerna i ATS, 18: 1
sid. 123 f.; Almgren i Meddelanden från Östergötlands
Fornminnesförening, 1905, sid. 25 och II. Hansson i ATS, 18: 2 sid. 7. Den af
Hansson undersökta kenotafgrafven från Kylfver, Gotland, tillhör
300-talet eller 400-talet. I kenotafgrafvar på Bornholm fanns fullständig
vapenutrustning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/18/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free