Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under år 1864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan af Konung Magnus II utfärdade privilegier för
dess tre hyttor, Rönde, Æmå och Skjöldeborg, af hvilka
de två förstnämnda äro de nuvarande Rönns- och
Emmes-hyttorne i Lerbäcks socken, samt Sköldeborg
sannolikt Skyllberg i samma socken, hvarest före
stångjernsbrukets anläggande lärer funnits masugn.
Bland öfriga i Stockholm tagna brefafskrifter må
nämnas Biskop Olofs i Westerås bref af år 1501 på 40
dagars aflat för dem, som inför S:ta Annas, S:t Michaels
och S:t Olofs bilder i Fellingsbro kyrka ödmjukt bedja
deras Pater noster, Ave Maria och andra böner, eller
för dessa helgon upptända vaxljus, emedan man deraf
finner att desse varit kyrkans särskilda skyddshelgon.
Äfven ett annat bref, utgifvet af Ärkebiskop Jöns
Bengtsson den 14 April 1462 i Alvastra, är af intresse,
emedan deruti, efter förutgången ransakning af Herr Thure
Thuresson och andra gode herrar och män, påbjudes,
att den marknad, som förut hållits i Örebro vid
Henriksmessotiden, skall, såsom för staden, den
omkringliggande landsbygden och bergsmännen mera till skada
än gagn, upphöra, och marknad der hållas S:t
Laurentii dag. Detta påbud, som grundar sig på tvänne
äldre bref af Konungarne Kristoffer och Karl, hvilka
således lika litet som detta efterlefvats, är dock
märkeligt, emedan man deraf erhåller kunskap om tiden för
den årliga höstmarknadens i Örebro första uppkomst. Att
närmare redogöra för de mångfaldiga och vigtiga
upplysningar, som i öfrigt ur dessa bref kunna hemtas,
medgifver ej utrymmet i denna berättelse, men det må
slutligen erinras, att bland de många namn, som der
möta, äfven förekommer ett och annat, som, ehuru
ovanligt, dock är bekant från våra runstenar. Så finner man
t. ex. bland dem, som i sina testamenten ihogkommit
Riseberga kloster, år 1375 en Gervater i Baldastom
(Balðastaðir, nu Ballersta i Kumla socken), således samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
