Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under år 1865
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
kalla honom — var hästarnes skyddsgud, hvars offer
firades vid midvintern, således under den kristna julen.
Svend Grundtvig*), som under vissa vilkor godkänner
denna hypothes, säger att de gamla hedniska brukens
öfverförande på S:t Staffan i sådant fall »varit et
Skalkeskjul, for under Kristendomen at bevare en hedensk
Skik, hvoraf man ventede Nytte for det nye Aar». Detta
är äfven långt ifrån otroligt, då vi veta, att de första
katolske lärarne icke varit så nogräknade i dylika fall,
och ofta, när de ej kunnat öfvervinna en gammal
inrotad sed, låtit den fortfara, sedan ett katolskt helgon
intagit den hedniske afgudens plats. Hade detta ej skett,
och man från slägte till slägte vant sig att anse dessa
bruk fullkomligt oskadliga; huru skulle väl då så
mycken hedendom kunnat fortlefva i folktron ända in i våra
dagar? — De personer, som i nutidens
julupptåg-vanligtvis uppträda, äro Herodes, de tre vise männen,
stjernföraren, knekten eller Staffan samt Judas med
pungen. I Fellingsbro, der den äldre traditionen synes
vara mera förvirrad än på många andra orter, intager
Staffan Herodis ställe och kallas Konung, och då den
gamla julbocksleken här förenats med
Staffans-sjungandet, förökas sällskapet med julbocken, som ledes af
vallkullan. Vanligtvis håller Konungen ett högtidligt
med komiska tillsatser späckadt tal, längre eller kortare
efter råd och lägenhet, samt i öfrigt beroende på
talarens mer eller mindre allvarliga uppfattning af
högtidens betydelse. Ehuru föredraget sålunda är fritt, så
kan man dock antaga att det åtminstone i det
hufvudsakligaste följt något gammalt och bepröfvadt formulär,
och det konungatal, Herr Atterling nu meddelat, visar
äfven att så är förhållandet. Ty oafsedt de utgjutelser,
som kunna tillskrifvas en nyare tids mera förskämda
*) Danmarks Gamle Folkeviser (Del. II. sid. 524), ur hvilket
förträffliga arbete många uppgifter för denna del af berättelsen hemtats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
