Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet under år 1865
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
66
1770—73 upprättade beskrifningar öfver Bodarne,
Hardemo, Mosjö med Täby, Qvisbro, Skagershult och
Snaflunda socknar. Dessa, hvilka mest sysselsätta sig
med uppräknande af församlingarnes herdar och inom
socknen födde s. k. lärde män (d. v. s. sådane som
idkat studier), innehålla dock understundom vigtiga
antiqvariska upplysningar. Beskrifningen öfver Bodarne,
hvars författare, Abraham Samzelius, är den, från
hvilken uppmaningen till Nerikes presterskap att
beskrifva deras församlingar utgått, meddelar åtskilliga
upplysningar om S:t Antonii-brödernas kloster vid
Ramundaboda, hvilka torde förtjena att här återgifvas
såsom en god grund för kommande forskare, hvilka till
äfventyrs vilja fullständigare behandla detta ämne. På
Boda eller Tivägsboda har i forna tider bott en
förmögen man Raimund eller Ramund, hvilken här egt
vidsträckta egor. Denne, som af poetiska antiqvarier än
gjorts till jätte, än förblandats med den Isländska sagans
Hromundr Grips son, skall hafva varit en för sin tid
from man, som gerna velat blifva delaktig af helgonens
salighet, och derföre upplåtit sin gård Boda åt
eremiter, hvilka redan förut nedsatt sig vid Lassåna. Det
nya klostret kallades, till Ramunds minne, Ramundaboda;
men tiden för dess byggnad kan icke med någon
säkerhet uppgifvas; dock gifver Rimkrönikans skildring af
Konung Waldemars vistelse härstädes vid
midsommartiden år 1275 anledning antaga, att katolske andelige
redan då varit här bosatte.*) Några fullt säkra
underrättelser om klostret eller munkstugan på Tiveden
eger man icke förr än med början af det 16:de seklet;
men från denna tid äro tvenne permebref af Samzelius
anförda, som bestyrka dess tillvaro. Det ena af dessa,
*) Somma hörde messo ok somma sato,
Somma gingo, ok somma ato;
Drottningen leekte skafftavel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
