Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utdrag af Antiqvitets-Intendenten P. A. Säves afgifna berättelse för år 1862 (med 19 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skult, sköljt.
Skunga, v., dåna.
Skvatta, impf. skvätte, hoppa till.
Skvätten, adj., skygg, rädd (häst).
Skyfva, v. a., skjuta undan.
Skyttel, f., ledstock af två delar med pinnar mellan,
på hvilka ledsbjelkarne hvila.
Sky t ti a ned, upp, taga ned eller upp ett sådant
led.
Skaffa, f., skopa, skyffel.
Skaffa, v. a., ösa, skyffla.
Skalle, Basstu-skålle, yttre rummet af bastugan, der
man står och bråkar linet.
Skar, m., 1. hö-sträng (under slåtter); 2. bergsklyfta. —
Deraf namnet på gården Skar under Mösseberg (i
Gökhem).
Skäcka, v. a., härma.
Skä£a, v., trampa i väf, så att det blir skäl.
Skälig, adj. o. adv., lagom.
Skall, adj., utmagrad (jord).
Skälla, v. a., utmagra.
Sköte, m., fog, samband. Gotl. skjauta hus, nät, bygga
hus, tillreda nät.
Skövv-kärra, f., skottkärra. Det första k uttalas hårdt.
Slarfvegåta, f., gåta, gammal gåta. Se Räcksa.
Slått, ra., liten tår, något litet af våtvaror.
Slattra, v., tala hastigt, oredigt.
Slekiger, adj., finvuxen, späd (gräs) Se Vesiger.
Slinner, pl., ett slags mindre blåbär.
Slo, best. form, slöa, f., mängd, skock.
Slok, m., slyngel, slusk, drängvase. Gotl likaså.
Slo-nål, f., 2 V2 ain lång, spetsig stång, med hvilken
man hvälfver hösåtarne på vagnen, medelst hästens
dragkraft.
Slo-stock, ui., 4 a 5 alnar lång stång, som då vid lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
