Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlemningar i Norrland: - 2. Fornlemningar i Medelpad och Helsingland. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
dre jernåldern i vidsträcktare betydelse än den
danska har, i det jag låter honom omfatta såväl denar- som
solidus-perioderna (äldre jernåldern och
mellan-jernål-dern). Dermed vill jag likväl icke hafva sagt, att man
ej skulle kunna hänföra någon särskild typ till början
eller till slutet af denna period, liksom de från
främmande land införda mynten och öfriga fornsakerna
tillhöra skilda tider. Med tillfredsställelse har jag af ett
tidningsreferat från förlidet års naturforskaremöte sett,
att de norska fornsakerna bragt professor Rygh till
samma åsigt. Han anser, att den äldre jernåldern i
Norge räckt inemot år 700. Då jag icke varit i
tillfälle att studera de norska fornsakerna annat än efter
beskrifningar och i afteckningar, vågar jag icke uttala
mig härom, Omständigheter finnas, som göra det
troligt, att den äldre jernåldern räckt något längre i Norge
— liksom i Danmark — än i Sverige, men det synes
mig dock underligt, om tidsskilnaden mellan Sverige
och Norge skulle belöpa sig till mycket mer än ett
århundrade.
När jag anser den yngre jernåldern i Sverige
aflösa den äldre något efter det femte århundradets slut,
gäller detta den slutliga aflösningen uti Sverige
surman-skogs. Senare undersökningar, af hvilka de, för hvilka
jag här kommer att redogöra, äro bland de vigtigaste,
hafva öfvertygat mig, att allt landet ofvan skogarne icke
gångsformer och torde komma att i detalj uppvisas i O. Montelii arbete
»Från jernåldern», livars plancher jag är i tillfalle att längre fram citera.
4. Användandet af niello och inläggning med glasbitar;
— men detta bevisar allenast införandet af nya arbetsmotiver, af hvilka
åtminstone det senare torde vara hemtadt från det byzantinska riket.
5. Begrafningssättet; — men detta är ännu för litet kändt
under hela vår jernålder (jfr tredje tillägget i min öfversättning af Snorre
Sturlesons Konungabok I. s. 320 f.) att man skulle kunna derpå grunda
en periodindelning. Engelhardt anmärker sjelf (Aarböger för 1868 s. 135):
»man kjender endnu kun faa Gravsteder fra Mellem-Jernalderen og det er
endnu ikke oplyst, om Jordfæstelse har været den sedvanlige Gravskick».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
