Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlemningar i Norrland: - 2. Fornlemningar i Medelpad och Helsingland. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
0,95, är funnen helt nära Ystad (Inv. 2939). Den andra;
som jämte punkterade cirklar och repstafvar m. m. har
mycket smala, tvärstrierade halfmånsirater, är funnen på
Högåsen i Forsby socken, Kåkinds härad, Vestergötland
(Inv. 1325). Hans halt är 0,971).
Ringar af samma typ äro funna i Sorö Amt på
Seland, W. fig. 381 (med tre glasbitar infattade å
fram-skifvan) samt i Norge (en blå glasfluss på oval skifva2).
Den danske fornforskaren Boye fäster i sin
Oply-sende Fortegnelse sid. 216 uppmärksamheten derpå, att
den seländska ringen har samma ornamenter som
guldringen från Strårup i Söder-Jutland, nämligen två
koncentriska cirklar med en midtpunkt och små strålar,
hvilket ornament dessutom förekommer i guld inlagdt
på en jernlans i Nydamsfyndet (pl. XI fig. 40).
Ornamentet är endast en prydligare form af de förut mer
än en gång omtalade koncentriska punkterade cirklarne.
Strårup-ringen är trind med flat lancettformig framsida.
Om man tänker sig denna i tu skuren tvärt öfver
midten, får man fullkomligt samma typ som
Skottgårds-ringen tillhör. Strårup-ringen har en inskrift af den
äldre runradens stafvar.
E. Tvenne ändstycken af en liknande platt
silfver-halsring, ornerade med rätliniga teckningar och några
punkterade cirklar hittades på Öland år 1863. En bonde
på N:o 1 Hörninge i Köpings socken var sysselsatt med
bortbrytande af en »rörkulle» i en gammal åker och fann
deri en graf, 5—6 qvarter djup och omkring 3 alnar
1) W. fig. 881 återgifver en ring af denna typ bland saker från
äldre jernåldern. Halfmåns-siraterna förekomma å saker, som af honom
räknas till den yngre (mellersta) jernåldern. W. fig. 430 och 443. Den
senare ringen, med mellan-jernålderns sirater på en typ från äldre
jernåldern, visar omöjligheten att uppdraga mellan dem någon giltig skiljegräns.
2) Föreningens for Norske Forntidsmindesmærkers Beväring
Årsberättelse för 1867 pl. 1, fig. 14 (der man dock icke kan se att skifva och
glasfluss äro ovala).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
