Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
utgjort ett aktningsbjudande värn mot framryckande
fiender. Men dessa murar bestå allenast af stenar, som
utan konst blifvit hopade på hvarandra. De enskildes
boningar och de utan tvifvel med mycken omsorg och
med stor skicklighet uppförda och smyckade gudahusen
äro försvunna. Våra förfäder lärde sig först under den
christna tiden att med murbruk sammanbinda stenar till
byggnader och voro dessförinnan hänvisade till trädet
såsom byggnadsmaterial. Något storartadt i
architek-tonisk väg kunde derföre icke åstadkommas.
Man vet med säkerhet, att det redan under
Nordens hedniska period var sed att med en vexling af
färger tjusa ögat1), men så vidt man känner, användes
dessa färgmotiver i allmänhet endast som en bisak och
svårligen fans någon verklig, utbildad målningskonst2).
Ja, om man gör fullt klar för sig den kulturgrad, som
våra förfäder hunnit vid deras hedna tids slut, kan man
icke vänta sig skola finna många lemningar af en sådan.
Tidigt började man dock under vår medeltid att
använda penseln till smyckande af de nybygda kyrkorna,
men den målningskonst, som då blomstrade i våra
bygder, var ursprungligen ett lån från utlandet. Huruvida
redan från början infödde män bildade sig efter de
främmande mästarne och mönstren, känner jag icke, men det
synes, som om seden att måla kyrkornas väggar varit
temligen utbredd och det var väl icke alltid möjligt att
från utlandet inkalla konstnärer. Man må derföre
hoppas på framtida fynd, som kunna lägga i dagen tillvaran
af en inhemsk svensk konst, en dotter af den
allmänt-europeiska medeltidskonsten, som med christendomen
hann våra aflägsna bygder.
1) Jfr t. ex. Finn Magnusen och Thomsen i Antiqvariske Annaler
IV. s. 135 f.
2) Dock omtalas särskilda målade arbeten t. ex. skölden, som Håkan
jarl hade gifvit den isländske skalden Enar skålaglam. Egilssagan kap. 81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
