Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
grens åsigt, att ornameriterna längs tribunbågen saint
i fönstersmygen tilhöra slutet af 1400-talet kan jag icke
annat än opponera mig. De äro helt visst lika gamla
som de äldsta partierna af kyrkans målningar, hvilket
man tydligt finner af deras slägttycke med andra
romanska målningar, i Vrigstad, Bjeresjö, Hjörlunda,
Råda-choret o. s. v.
Hr J. Kornerup har i Aarböger for Nordisk
Old-kyndighed för 1868 (s. 29 f.) meddelat värdefulla
upplysningar om kalkmålningar i några danska kyrkor,
deribland o in målningarne i Hjörlunda kyrka på Seland,
hvilka för oss ega ett synnerligt intresse genom sin i
ögonen fallande likhet med Vrigstadsmålftingarne. Icke
allenast målningarnes charakter och till en del ämnena
äro desamma, utan äfven ornamenterna öfverensstämma
pä det närmaste. Der finnas t. ex. de rutade
ornamenterna (jfr fig. 7), rundbågarne med de bugtade
bladen (jfr fig. 2 och 4) samt den vackra listen å fig. 1
med helgonbilderna i fyrkantiga rum, med runda
medaljonger, bladrankor och hvita foglar1). Slägttycket är
så stort, att man måste tro på ett mycket nära
sammanhang mellan dessa målningar och Vrigstads. De förra
höra, enligt hr Kornerup till 1100-talet eller senast till
början af 1200-talet.
Till samma tid är jag benägen att föra målningarne
i Vrigstad. Då det torde få anses vara troligt, att
målningarne utfördes i den nybygda kyrkan, ligger någon
ledning för omdömet deruti, att Vrigstads kyrka
om-gen mot medeltidens slut blifvit till någon del restaurerad och dervid
kanske undergått någon förändring. En dylik misslyckad restauration
af gamla målningar ser man i absis af Mästerby kyrka på Gotland.
Christus sitter der i aureolan och inskrifterna bestå af majuskler, men
målningarnes charakter är tydligen ganska sen, så sen att man redan
hunnit förgäta de gamla, annars så troget följda konsttraditionerna;
korsgloria användes t. ex. utan urskilning.
l) Jfr i hr Kornerups afhandling fig. 6, 7 och 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
