Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Andra delen / 356 (1864-1924) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

356

delning var i ringa grad genomförd, kan man med skäl
antaga, att konsten att rista i sten eller snida i trä icke
var inskränkt till detta fåtal af mer framstående
förmågor, utan utöfvades af folket i allmänhet. Såsom ett
exempel på förhållandet emellan målningskonsten och
ornamentsskulpturen under Sveriges första christna tid
kan anföras, att då samtliga ornamenterna i
Vrigstadsmålningarna förråda från en utländsk konst hemtade
motiver, finner man å de skulpterade ekstockar, som på
kyrkans utsida uppburo takkanten, ormslingor af alldeles

samma art, som förekommer
å runstenarne och
hednatidens alster (se fig. 12).
Således under det den
främmande konstnären sörjde för
det inres dekorering med
konstmessiga figurer och brokiga färger, hade den
in-hernske arbetaren i uppdrag att på fädrens vis ornera
den yttre bygnaden med snidade slingor.

Fig. 12. Snidad stock. Vrigstad.

Emellertid trädde denna urgamla snidarekonst i
beröring med utländska mönster. Man började utföra
reliefer äfven i sten och man upptog dervid nya motiver,
som synas hafva så godt som utträngt de gamla. Så
mycket lättare gick detta, som det är bevisligt, att
utländske bildhuggare redan tidigt arbetade i Sverige.
Men att man i förhållande till dem intog en ganska
sjelfständig hållning, visar sig deruti, att olika
bildhuggareskolor uppstodo inom olika stift. Deras uppkomst måste
naturligtvis i väsentlig mon bero af den tillgång på
lämpligt material, som de olika stiften erbödo. Under förra
hälften af medeltiden var Uppland, hvars hårda
bergarter icke voro lätta att utarbeta, i detta afseende
vanlottadt. Högt stodo deremot t. ex. Vestergötland och
Gotland.

Vestgöta-församlingen ledde sina anor från den en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>