Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
Alphingtons kyrka i Devonshire, som anses tillhöra
slutet af 1100-talet1). Inskrifterna äro dels svenska, ristade
i runor, dels latinska, skrifna med majuskler, således i
öfverensstämmelse med hvad man finner å de vestgötska
kistformiga grafstenarne, hvarjämte majusklerna hafva
samma form. Tyvärr är runskriften å Botkyrkestenen
ganska skadad, men man ser dock, att vården bevarar
minnet af en Björn (i runskriften fcHfch2), i den latinska
biörn), son af en Sven och Bankfrida?, som tyckas hafva
bott å en gård kallad Hammarby3). Enligt legenden,
hade S:t Botvid en broder Björn, som bygde till
helgonets ära en kyrka å deras fädernegård, och det synes
då icke orimligt att antaga legendens och stenens Björn
vara samma man. Detta är höjdt öfver allt tvifvel, om
det är rätt, hvad utgifvarne af Scriptores rerum
Sueci-carum medii ævi, tom. II uppgifva4), att Botkyrka
prestgård verkligen ligger a en Hammarbys egor. Att kistan
hör till 1100-talet är, om man dömer efter ornamenternas
stil, fullt visst; men om denna sammanställning med
legendens Björn är riktig, vinner man en något bestämdare
tidsuppgift. Den i England christnade Botvid mördades
år 1120 och nio år senare uppförde Björn sin träkyrka,
som invigdes af engelsmannen biskop Henrik i Uppsala
samt af biskop Gerder i Strängnäs. Något efter 1129 har
således Björn aflidit och grafmonumentet arbetats.
Jag kan icke stadna här utan att nämna några ord
om Gotland, det rikaste fält i Sverige för den, som ön-
1) Paley, Illusirations of Baptismal Fonts. London 1844.
2) Liljegren liar (N:o 1629) biern, hvilket är orätt.
3) Tyvärr är gårdsnamnet icke så tydligt, som man kunde önska.
Liljegren har haimarby. Lika många rimor finnas qvar, men den första
är otydlig. Den tredje synes vara I.
4) L. c. sid. 377 (»quod prædium iam sedes est Pastoris ecclesiæ»),
I Hist.-Geogr, och Statist. Lexicon öfver Sverige förekommer samma
uppgift uti artikeln »Botkyrka», der det hänvisas till vidare upplysningar uti
en artikel »Hammarby», men denna finnes icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
