Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till hvilken tid och hvilket folk böra de Svenska Hällristningarne hänföras? Af Bror Emil Hildebrand (med 6 träsnitt och pl. 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det mest afgörande vitnesbörd, för att icke tala om de
många bevis, som i de ethnografiska museerna erbjudas,
hemtade från vilda folkstammar i olika trakter af jorden.
Deremot söker man förgäfves bland hällristningarne den
smak i ornamentering och gruppering, som röjer sig i
kulturfolkens arbeten. Man jemföre framställningarne på
de förra med våra qvarvarande fornsaker från jernåldern,
samt med figurerna och ornamenterna, som stundom
träffas på våra runstenar, och den stora skilnaden faller
uppenbart i ögonen. Aldrig ser man på nämnda,
jemförelsevis yngre arbeten dessa råa, om naturtillståndet
vitnande obscena teckningar af menniskofigurer, som på
hällristningarne äro mycket vanliga. Med skäl kan
äfven sättas i fråga, huruvida ett folk, som är bekant med
bokstafsskrift – (och att denna, tvertemot Holmbergs
påstående, i Sverige varit känd långt före kristendomens
införande, är ovedersägligt), – skulle på samma gång
kunna begagna sig af en så ofullkomlig bildskrift, för
att åt efterverlden förvara minnet af tidens
tilldragelser.
Dessa omständigheter anser jag redan tillräckligt
vederlägga Holmbergs antagande, att hällristningarne
tillkommit mellan åren 500 och 900, – en period, då
Sveriges inbyggare stodo i beröring med främmande
länder, icke blott sjelfve tillverkade smakfulla och
ändamålsenliga arbeten, utan äfven voro rikligen försedda
med sådana, hemtade från de antika kulturfolkens
områden och från Orienten, samt reste minnesvårdar
försedda med runskrift, stundom med figurer, vitnande om
en utbildad ornamentsstil. Lika litet kunna
hällristningarne anses tillhöra Sveriges jernbrukande befolkning
under de fyra förutgående århundradena af vår
tideräkning, då jordfynden vitna, att Nordbon äfven under
denna tid haft beröring med söderns folk och gjort
bekantskap med deras arbeten. För öfrigt måste man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>