- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen /
44

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

I. BONING.

ATS 2i:i

^korsvirkeshus^.1 Ramarna äro vanligen utfyllda antingen
med lerklining, tegel eller trä (fig. 37).2

Korsvirkeshuset är således en ättling av den
förhistoriska tidens primitiva hyddor, vilkas stomme bildades av
lodräta, i jorden nedslagna stolpar, mellan vilka kvistar
oeh dylikt, översmetade med lera, voro flätade.3

De flesta korsvirkeshus hava väggar, som endast till en
mindre del äro av trä. Andra hus, oeh de hava i långa
tider varit ytterst allmänna, äro helt och hållet byggda av trä.

I vissa fall har detta trä en lutande ställning.

Fig. 38 visar en träbyggnad, som har tältets koniska
form; smala trädstammar stå tätt intill varandra, lutande
mot mitten.4 Byggnaden hör visserligen till vår tid, men
typen är mycket gammal.

die allgemein anerkannt ist». Wissenschaftliche Mittheilungen aus
Bosnien und der Hercegovina, 7, sid. 265. — Aven i Bulgarien
förekomma dylika väggar: »Die Mauern der Hauser bestehen gewöhnlich
aus einem mit Lehm ausgefiillten Geriist aus Holz mit Korbgeflecht».
Jikecek, Das Filrstenthum Bulgarien, sid. 158.

1 I Tyskland kallas detta byggnadssätt »Faehwerkbau», i
Danmark och Norge »rejsværk» eller »bindingsværk». — Om sådana
byggnader i Norge, se Foreningens til Norske Fortidsmindesmærkers
bevaring aarsberetning for 1911, sid. 61 följ.

2 R. Mejborg, Slesvigske Bøndergaarde i det 16:de, 17:de og 18:de
Aarhundrede (Kjöbenhavn, 1891), sid. 17, fig. 12.

8 Det beror på ett egendomligt misstag, då man antagit, att
korsvirkeshuset utvecklat sig ur det timrade huset (blockhuset). *Man fann
sig nämligen», heter det i Nordisk familjebok, ny upplaga, 3:e bandet,
(Stockholm, 1905), sp. 1263, »föranlåten att vid dorr- och
fönsteröppningar insätta vertikala stockar, som sammanhöllo det horisontala
timret. Detta ledde till sammansättning av ett ramverk av horisontala
och vertikala stockar»; mellanrummen fylldes sedan med annat
material. Jag behöver ej närmare uppvisa, varför denna åsikt är
oriktig, det framgår av den ovan lämnade redogörelsen.

4 Gustaf Retzius, Finska kranier (Stockholm, 1878), sid. 93;
se här nedan Bihang A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/21/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free