- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen /
43

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 2 1: 3 DEN GERMANSKA STJÅRNORNAMENTIKEN. 43

med likartad ornering. Dess starkt skadade fotparti
avbildas i fig 62. De tre sistnämnda fibulorna karaktäriseras
av en synnerligen elegant stjärnornering. Hos alla tre
upptages fotpartiets mitt av en stor, månguddig stjärna,
vars centrum är svagt upphöjt (jfr hängprydnaden fig. 28
från Vennebo). Uddarna bilda trekantiga gitter och äro
mot spetsen begränsade av punkter. A fig. 62 är den
stora stjärnan omgiven av fyra halva sådana; de två
andra fibulorna hava en mindre stjärna samt tvänne halva
sådana. Den övriga orneringen är å de tre fibulorna
likartad och består av två rader trekantiga gitter, punkter
eller koncentriska cirklar, ordnade i grupper om tre och
tre, samt slutligen en rombisk ram av koncentriska
halvcirklar. A fig. 62 märkes dessutom en bandartad
kantdekoration av ornament i niello. De sistnämnda
ornamenten äro välbekanta från flera skandinaviska fynd och
förekomma dessutom i Ostpreussen samt å
provinsial-romerskt område. Sannolikt gå de tillbaka på klassiska
förebilder. I Skandinavien bliva de ifrågavarande
ornamenten vanliga under senare hälften av 400-talet, och de
fortleva på sina håll in i 500-talet, detta såväl i
Skandinavien som i mellersta Europa. De giva oss sålunda
en antydan om, att fyndet från Treptow tillhör en sen
del av stjärnornamentikens tid, vilket också bestyrkes av
andra förhållanden. Så beteckna stjärnorna med upphöjt
centrum, såsom redan förut »framhållits, sannolikt en senare
utveckling, och härför talar även ornamentens
jämförelsevis hopgyttrade läge (jfr fig. 28). Fibulornas form är
härvidlag även av en viss betydelse. I Skandinavien
saknas fibulor med den för Treptowtypernå så
karaktäristiska rombiska och fullkomligt plana foten1, men där-

1 En silverbleckfibula, vilken genom bågens form och genom sitt
fullkomligt plana fotparti erbjuder vissa analogier till Treptowfibulorna,
är avbildad i fig. 112 i »Thierornamentik»; en annan liknande, ehuru
betydligt enklare fibula härrör från Bostorp i N* Möckleby s:n på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/21/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free