- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguförsta delen /
11

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ATS 21: 5

ÄTTER FRÅN SVERIGES MEDELTID.

11

konung Valdemars fosterbroder och vän, och Guttorm
gav sin dotter Helena till gemål åt samme Esbern. Det
säges även, att Esbern antog Guttorms sköldemärke
såsom höjden av vänskap. Det låter underligt att tala om
sköldemärken i norden vid denna tid. Men i Sorö kyrka
på Seland, minneskyrkan för Esberns ätt, är Guttorms
sköld målad bland de andra sköldarna i frisen från slutet
av 1200-talet, med »samma teckning och samma färger
som Esberns»[1]. Denna fris har dock blivit ommålad
åtskilliga gånger, och ingen vet hur mycket som är
förvanskat. Vad man vet är, att i Hvide-ätten, Esberns ätt,
återkommer i led efter led bjälkarna som vapenbild, 2
bjälkar, eller 4 eller 3 bjälkar. Därför må man antaga,
att bjälkarna var Esberns ättevapen.

I Soröfrisen äro emellertid Guttorms och Esberns
sköldemärken icke bjälken eller bjälkarna: på skölden står
»den stribede Jagtfalk», en fågel med ränder tvärs över[2],
alltså skölden förvanskad, säges det. Ursprungligen har
man på frisens sköldar naturligtvis avbildat ätternas
vapen, sådana de voro den tid, då frisen målades. Och
Guttorms vapen har då blivit målat, sådant hans ätt
förde det vid 1200-talets slut. Konung Sverker Karlsson
levde omkring 30 år i Danmark, så hans sköldemärke
var nog känt därstädes. Den gamla traditionen lever
sannolikt i den randade fågeln. Ty Sverker II:s dotter
Helena för en gående fågel (eller grip) i sin sköld[3]. Och
hennes dotter Benedicta Sunesdotter, gift med Svantepolk
Knutsson, har i sitt sigill en förening av sin faders och
sin moders vapen, anordnad som en icke heraldisk tavla:
hennes egen bild stående i en stenborg och med falk
handen[4], (faderns ättevapen var »stengafveln»). Bilden
på ett av konung Johan Sverkerssons mynt är huvudet


[1] Henry Petersen, Skjoldefrisen i Sorø Kirke i Aarbøger f. nord.
Oldk.
1883.


[2] Se fotnot 1 (kommentar vid korrekturläsning)

[3] B. E. Hildebrand, Svenska sigiller från medeltiden. Häft. 1,1862.

[4] Se fotnot 3 (kommentar vid korrekturläsning)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/21/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free