- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguandra delen /
4

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - I. Eskils kyrka och yngre byggnader å samma plats

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

SUNE LINDQVIST.

ATS 2 2: 1

Den underbara berättelsen — vartill analogier väl lätt
kunna samlas ur den katolska kyrkans rika
legendlitteratur — vilar tydligen på en under medeltiden som
obestridligen sann uppfattad tradition, att den hel. Eskil
begravts vid den byggnad, som då kallades Eskilstuna kyrka,
och vars tillkomst vi redan av denna anledning ha skäl
förlägga till tiden före Eskils död.1

Den var belägen på Eskilstunaåns östra strand,
någonstädes invid stadens nuvarande Slottsskola, endast 700—
800 m. från nyssnämnda Fors på andra sidan ån belägna
kyrka (se fig. 1), och hade uppbyggts såsom sockenkyrka
för den församling, som först bar namnet Tuna eller
Eskils Tuna, men numera heter Kloster och efter
medeltidens slut saknat egen gudstjänstlokal.2

I ett brev av år 1231 bekräftar nämligen påven
Gregorius IX, att därvarande Johanniterhospital (Prior et
fra-tres Hospitalis Jerosolimitani in Dacia) fått nämnda kyrka
(Ecclesiam beati Eskilli Martyris & pontificis de Tunæ)
med tillhörande egendom (cum agris, pascuis, silvis,
pis-cationibus & aliis pertinentiis suis) till sig överlåten av

1 Naturligtvis fästes här intet avseende vid de om- eller
nybyggnader, som med tiden torde blivit utförda. Ehuru alla äldre källor,
såsom de i SRS II, sid. 389—399, avtryckta eller pergamentsbrevet
DS 1549 (år 1307), där Eskilstuna och Fors kyrkor nämnas samtidigt,
otvetydigt angiva den förstnämndas medeltida existens, bar denna
egendomligt nog konsekvent förbisetts i de flesta yngre lokalhistoriska
arbeten Övex Eskilstuna; den tvekan beträffande dess höga ålder, som
Hans Hildebrand uttalat (SM, 3, sid. 57, noten), skall nedan på många
sätt visas vara obefogad. Snarare kunde Fors kyrkas tillvaro vid
Eskils död ifrågasättas.

2 Så (eskils twna) ännu i den trol. år 1314 eller kort därefter
med anledning av en sexårsgärd nedskrivna förteckningen DS 1914.
Medan sockennamnet sålunda länge bevarat sin ålderdomliga, korta
form, skrevo sig munkarna redan i talrika handlingar från 1200-talets
senare hälft städse »in Eskilstunum (Aeskilstunum)». Det gamla
namnet torde ännu leva kvar, men buret oegentligt nog av bostället till
Fors kyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:34:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/22/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free