Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - III. Med Eskilstunakistan besläktade monument i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
SUNE LINDQVIST.
ATS 2 2: I
anledning numera nästan helt försvunnit. Då hällens
mot kanterna starkt nedsänkta partier numera blivit dolda
under cement, bör den av mig efter ifyllning med
kimrök tagna, även av tekniska skäl ofullständiga
fotografien, fig. 14, jämföras med Hermelins före cementeringen
gjorda teckning.
Av fig. 1.3 se vi, att det är en långsidohall, vars ena
kant varit rätlinigt tillhuggen, medan den andra, som
stått i jorden, lämnats rå. Omedelbart under överkanten,
i ramen till det breda, med djurornamentik utfyllda
fältet, står liksom å originalet till fig. 10 en runinskrift,
varav numera endast ett par tecken äro läsliga. En
närmare granskning av orneringens motiv företages nedan.
Hammarbykistan har, att döma av det ornerade
fältets bredd, varit fristående i samma äventyrliga grad som
Eskilstunakistan.
2. Långsidohäll i Jäders kyrka,
Aven denna är av blå kalksten. Det bevarade
stycket har ej skadats genom starkare slitning, men väl
något genom frostvittring. Det har av allt att döma en tid
begagnats som underlag för en träpelare, till vilket
ändamål en fyrkantig, grund grop inhuggits, lyckligtvis
utanför det ornerade fältet. Av trycket från pelaren brast
den i tre stycken, som alla funnos i behåll, när C. Gr.
Österberg i sin beskrivning över Jäders socken och kyrkal
avtecknade och när E. Bråte2 fotograferade densamma. Nu
synes ett av styckena, lyckligtvis det oornerade, vara
förkommet, och min fotografi har därför måst kompletteras
medelst teckning efter de tidigare avbildningarna. Se
fig. 15. Det har varit en avlång häll av c:a 75 ems
1 Ms. i K. Vitterhets Akademlens arkiv (år 1872), fig. 19. Stenen
berättas här hava anträffats år 1863 vid golvomläggning i stora dörren
mellan kyrkan och vapenhuset.
2 Berättelse till K. Vitterhets Akademien år 1897, ms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
