Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - V. Götalands gravvårdar av samma art som Eskilstunakistan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 22: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDÖME. 71
sin moder». (Fig. 86:) »C. lät resa stenarna efter Sveno,
sin make».1
Om denna tolkning är riktig, ha vi här rekonstruerat
ett monument motsvarande Eskilstuna- och Husabykistorna
fig. 11 och 31, ehuru med (den sannolikt fingerade)
kistans lock i markytan. Det var bekostat av 2 (eller 3?)
bröder och en kvinna och skulle erinra om en man och
en kvinna, vilka båda nämnts å den liggande hällen och
dessutom å var sin av de resta. Frånvaron av blodsband
mellan Svenos maka och »brödernas» moder förklarar, i
likhet med det analoga fallet å Sandbystenarna, varför
den förra ej nämnes å den liggande stenen. Huruvida
Sveno var broder till »bröderna», såsom jag i
rekonstruktionen förslagsvis antagit, är en gissning, som ej finner
stod i bevarade inskriftdelar.
Sedan Resmomonumentet rekonstruerats, ha vi
tillräckligt utgångsmaterial för bedömandet av
Sandbystenarnas ursprungliga uppgift. Intet hindrar, att de, såsom
förut antagits, varit resta parvis -och i och för sig bildat
ett avslutat monument. Men det bör framhållas, att deras
inbördes storleksförhållanden göra det mer sannolikt, att
de likt Resmostenarna fig. 35 och 36 stått vid ömse
ändar av en liggande och sannolikt ornerad häll lik fig. 37.
Då de, såsom Bautilbilderna visa, hava avsevärda delar
oornerade, möter här intet hinder för antagandet, att de
fungerat som verkliga gavelhällar till en gravkista lik de
i fig. 11 och 31 rekonstruerade, ehuru sannolikt med
lockhällen i jordytan.
1 Då C. (i min rekonstruktion) endast nämnes å en sten, borde
här använts en singularisform (vilken kunnat vinnas genom
rekonstruktionen stein : fina, som dock ej är sannolik, enär demonstrativt
pronomen eljest saknas å motsvarande plats å Resmostenarna); men
en så sträng kritik får ej anläggas på dessa inskrifter. Jfr uttrycket
»läto resa» om lockhällen Üg. 37 och andra dylika eller uttrycket
»lät lägga» om den otvivelaktigt resta gavelstenen från London (fig. 39).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
