- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguandra delen /
73

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - V. Götalands gravvårdar av samma art som Eskilstunakistan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 2 2: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDÖME. 78

karnegruppen, på södra delen av Öland. På större
avstånd från dem ligger dock Köpings kyrka, och än mer
Källa kyrka, varest tidigare ett möjligen hithörande
fragment funnits.*

Beträffande Gotland har Liljegren angivit tillvaron
därstädes av tvenne parvis resta stenar å Stenkumla
kyrkogård (L 1590 och 1591). Men han har även påpekat, att
tre stenar med fortlöpande text rests över tre bröder å
Sjonhems kyrkogård. Senare hava tillkommit de
märkliga Ardre-stenarna.2

Ifrågavarande stenar äro av den bekanta gotländska
bildstenstypen. Då denna äger självständiga rötter, inom
skandinavisk mark vida äldre an de förut behandlade
landskapens kanthuggna runstenar, bör det gotländska
materialet behandlas med största försiktighet. Jag kan ur min
framställning utesluta en dylik behandling, vilken ju f. ö.
är att förvänta från annat håll, med så mycket större
rättighet, som detsamma ej synes mig hava något väsentligt
inflytande på de slutsatser, vilkas framställande utgöra
målet med denna avhandling.

Ovan har jag angivit alla de landskap av Götaland,
varinom med Eskilstunamonumentgruppen likartade
gravhällar äro kända. Det återstår endast att framhålla en
vid Tullstorps kyrka i Skåne befintlig sten, som genom
sin kanthuggning och med hänsyn till den därå anbragta
ornamentikens komposition med fördel kan uppfattas
såsom stående i släktskapsförhållande till de förut
behandlade runstenarne fig. 22 och 25 och likt dessa kan förmodas
ha tjänstgjort som gavelhäll. Den avbildas i fig. 88 efter
L. F. A. Wimmer, De danske runemindesmærker, IV: 26.

1 Jfr de sammanfattande anmärkningar rörande denna grupp,
som i arbetet Ölands Runinskrifter gjorts av Sv. Söderberg sid. 86 och
av E. Bråte sid. 130.

2 H. Pipping i Skrifter utgifna af K. Humanistiska
Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. Vil, 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:34:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/22/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free