Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - VII. Monnment och gravkistor i Svealand, mer eller mindre beroende av de beskrivna gravvårdarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 SUNE LINDQVIST. ATS 22: 1
kyrka (B 92, L 472, D II: 111) och en vid Torsätra by
i Bro härads Ryd (B 271, L 325, D I: 13). Observera
likheterna beträffande ramen å sistnämnda grupp och å
Londonstenarna fig. 39 och 40.
Fot var enligt O. v. Friesen verksam under en
mansålder, börjande ungefärligen när Åsmund slutade, eller
vid 1000-talets mitt.
Omkring år 1070 började enligt densamme Öper (Ybbir,
Yppir) utföra runmonument. Denne ristare har tydligen
tagit mönster efter de öländska gravkistorna. När
run-dj urets kropp lagts i två, tre eller flera cirklar,1 erinras
vi sålunda om ristningen fig. 35.
Först från hans tid finna vi ofrånkomliga bevis på
att runristade stenar rests vid gravar å kyrkogårdar. A
fyra av Öpers ristningar ersättes nämligen den eljest
städse använda inledningsfrasen »N. N. reste denna sten»
*av den från yngre kristna gravvårdar i såväl svensk som
latinsk form kända formeln: »här ligger (hicjacet) N. N.»
A en i Husby-Lyhundra kyrkas västport^l som tröskel
använd runsten står sålunda:2
iår likr • serifr • bro^ir + p–––in • ubir risti
ru- r
På Malstads kyrkogård i samma härad finnes en
runsten med mycket likartad ornering och en på samma
sätt börjande, men med bönen ^Gud hjälpe anden»
slutande inskrift.3 Vid Vaksala och Balingsta kyrkor finnas
de tvenne återstående stenarna med samma stilisering.4
Dessa .stenar synas hava blivit kanthuggna och
utgjorde kanske de enda ovan jord synliga vårdarna vid
gravarna. Att dessa befunnit sig invid (föregångare till)
nämnda kyrkor, kan ej betvivlas.
1 O. v. Friesen, anf. arb., sid. 69.
2 L 607, D II: 254.
8 D II: 260, O. v. Friesen, anf. arb., fig. 43.
4 Jfr O. v. Friesen, anf. arb., sid. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>