Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - VIII. Avslutande anmärkningar rörande de behandlade gravkistornas kronologi och typologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 SUNE LINDQVIST. ATS 2 2: 1
sådana kistor höra förmodligen flertalet östgötska
lock-hällar, enär vid sidan av det stora antalet dylika relativt
mycket få ornerade sidohällar och gavlar äro observerade.
Till samma typ hör vidare den till 1000-talets sista
årtionden hänförbara gruppen uppländska gravkistor, vars
förnämsta representant Norrsundastenen fig. 54 utgör.
En förnämligare och tidigare representant för samma
grupp är möjligen den av Londonstenarna fig. 39 och 40
rekonstruerade gravkistan.
Likt dennas har Norrsundakistans sidohällar varit
delvis synliga ovan jord, enär de på lockhällarnas kanter
(fig. 40?, fig. 54) anbragta inskrifterna eljest blivit
svårläsliga.
IJedan frän Mykenetid och klassisk tid äga vi talrika
exempel pa, att vcrtikalställda ornerade stenar uppställts
över eller nära underjordiska gravar. Exempel på att samma
sed upptagits riven i Norden erbjuda bl. a. de
gotländska bildstenarna frän folkvandringstiden.1 Att rikt
ornerade gravvårdar, vara korset spelade en dominerande roll,
under en sen del av vår vikingatid voro allmänna
flerstädes inom den engelska övärlden, bl. a. hos nordborna
på Man, är öcksa allmänt känt.2
En kombination av gravkistan med synlig lockhäll
och den resta gravvården liar därför mycket tidigt
uppstått inom de länder, varifrån gravseden fortplantades
till Norden/5 Den hade naturligtvis här, i runstenarnas
land, de största utsikter att bliva upptagen, då man "på
1 Jfr F. Nordin. Till frågan om de gottländska bildstenarnas
utvecklingsformer. (Studier, tillägnade Oscar Montelius, Sthlm 1903,
sid. 142 ff.).
2 Jfr senast H. Schetelig, Stil og tidsbestemmelser I de nordiske
korsene paa oen Man (Opuscula arcliæologica O. Montelio dicata,
Sthlm 1913. sid. 391 ff.).
3 Jfr gravfältet vid Kaiser-August nära Basel. Se D. Voilliers
beskrivning därav i Anzeiger fur Schweizerisclie Altertumskunde, år
1912, sid. 281.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
