Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - X. Brytningstiden i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
SUNE LINDQVIST.
ATS 22: 1
Den döde brändes vanligen å bål; resterna av hans kropp,
små vitbrända benflisor, blandade med kol och aska,
placerades på marken i eller omkring en erna, och ett jämnt
kullrigt röse eller en likadan hög uppkastades däröver.
Mera sällan ersattes gravkullen av en flack, ofta fylld
stensättning, vars kanter bilda någon enklare geometrisk
figur.
Det vid sidan av brandgravskicket ställvis under
järnåldern uppträdande bruket att jorda den döde obränd
blev vanligare först under 1000-talet, då en kistgrav
nedsänktes under flat mark, ibland i ytan markerad av en
hög eller stensättning, ofta av betydande dimensioner.1
Bygravfält av sistnämnda art torde få tillskrivas en
ny-kristnad befolkning, röjande inverkan av det kristna bruk,
som de vid Birka redan under 800-talet anlagda
kistgra-varna under flat mark klarare återgiva.2
Det var brukligt, att den döde lades på bålet eller i
graven klädd som i livstiden. Ej brännbara delar av
dräkten och dess smycken återfinnas därför synnerligen
ofta bland benen i gravhögarna. Hit höra de så vanliga
remsöljorna och andra bältebeslag, spännena, pärlorna
m. fl. smycken, hängbrynen, skobroddar o. s. v.
I gravgodset ingår även synnerligen ofta en järnkniv,
vanligen mycket starkt sliten. Dess förekomst torde
i de flesta fall vara beroende därav, att den burits i
bältet.3 Men sannolikt har en del av knivarna fått följa
de döda av annan anledning. I en skelettgrav inom det
stora Birka^ravfältet lås; kniven i sin bronsbeslagna slida
under den dödes huvud.4 Förmodligen är detta av mig
tillfälligtvis observerade fall ej det enda från ifrågava-
1 Fynden ur ett typiskt gravfält av denna art äro i korthet
meddelade i Fv. 1915, tilläggshäftet, sid. 34 fe, St. H. M. inv. 15268.
2 Jfr O. Almgren, ovan först anf. arb., sid, 315.
3 Jfr Hj. Stolpe, Meddelanden från Björkö, 1. Mbl. 1878, sid. 674.
4 Birka I, sid. 63, grav 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
