Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - XI. Förhistoriska handelsplatser i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 22: 1 DEN HELIGE, ESKILS BISKOPSDÖME. 151
hammar slutande östersjövikarna klipptes av vid yttre
förträngningar- i dalgångarna. De nuvarande
Eskilstuna-och Nyköpingsåarnas närmast lägre forsar uppstodo. Detta
medförde (om ock ej omedelbart, jfr nedan sid. 160) med
nödvändighet en omläggning av handelsvanorna.
Grossö-rerna funno det ined tiden vara med sin bekvämlighet
mer förenligt att stanna vid de lägre forsarna och
överläto åt upplandets småhandlare att ta sig fram förbi de
gamla handelsplatserna. De senare blevo i stort sett
övergivna, men kunde bibehålla en sekundär ekonomisk
betydelse, om de fortfarande utgjorde naturliga lokalcentra
för omnejden.
Skogstorp’ ersattes av Tuna, Täckhammar av Harg.
Den fortsatta landhöjningen åstadkom senare,- att dessa i
sin tur fingo träda tillbaka för Torshälla och- Nyköping.
Från* historisk tid ha vi många exempel på, hurusom
en stad på detta sätt till följd av inloppets uppgrundning
måste flytta. Det klassiska exemplet är historien om
Uppsala ärkesätes flyttning. Att Gamla Uppsala en gång
varit ej blott politisk och religiös centralpunkt för
Uppland, utan även dess viktigaste handelsort, berätta
visserligen ej de historiska källorna. Men att den varit det,
låt vara långt före den historiska tidens gryning, bevisa
dels de i Gamla Uppsala talrikt anträffade
bronsålders-fvnden1, dels ortens därför naturliga läge2.
1 Jfr G. Ekholm, Upplands bronsålder (Upplands
Fornminnesförenings Tidskrift, bd 6, sid. 218 ff.). Fynden från Gamla Uppsala
tillhöra Lundebergska samlingen i Uppsala Universitets museum. De av
Ekholm resta tvivelsmålen mot uppgifternas äkthet (anf. arb., sid. 224
m. Ü.) ha mött skarp opposition från en son av nämnde samlare.
Hans uppgifter bliva också fullt förståeliga under antagande, att
under ifrågavarande samlings tillkomst det stora gravfältet invid
kungshögarna skövlats e. dy.
2 Jfr A. G. Högbom, Studier Över Upplands äldre
bebyggelsehistoria (Ymer 1912), sid. 300 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
