Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Första häftet
- Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist
- XII. De första stiften i Västergötland, Södermanland och Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XII. De första stiften i Västergötland, Södermanland
och Uppland.
Det är knappast någon tillfällighet, att de äldsta
gravvårdar från kyrkogårdar, vi känna inom Södermanland,
tillhöra orterna för landskapets tvenne s. k. apostlar,
Eskil och Botvid, och nejderna närmast där omkring. Än
mindre kan det vara någon tillfällighet, att ifrågavarande
monument i Rekarne tillhöra rätt nära samma tid, som
Eskil bör ha tillbragt där,[1] medan Botkyrkavården och dess
enklare replik i grannkyrkan Sorunda[2] äro från tiden kort
efter Botvids dråp (c:a 1120). Varken i Rekarne, frånsett
klosterkyrkan i Eskilstuna, eller i Botkyrkatrakten kunna
f. ö. dyrbara medeltida gravstenar påvisas eller förmodas
hava funnits i större antal. Påtagligen förskriva sig dessa
vårdar, vare sig de i allmänhet tillhöra de första
kyrkornas bekostare — vilket beträffande Botkyrkavården är
litterärt nära nog bekräftat och beträffande
Rekarnemonumenten av mig förmodats[3] — eller ej, från de tider,
då kristendomen nyss var antagen och seden att förlägga
gravplatserna kring kyrkorna ny.4
För att pröva riktigheten av de sålunda dragna
slutsatserna är det nödvändigt undersöka, om de ovan
skildrade äldsta gravvårdarna från andra svenska landskap lika
4 I Strängnäs, där kristendomen bör ha vunnit fotfäste minst lika
tidigt som i Botkyrka (jfr nedan), borde liknande tidiga gravvårdar
ha funnits, men då härvarande domkyrka under följande tider
fullständigt ombyggts, kan frånvaron av äldre gravvårdar i Strängnäs
mer än väl förklaras. Överhuvud finnes där ingen gravsten, äldre än
från mitten av 1300-talet. Jfr I. Fehr och O. Bejbom, Strängnäs
kyrkomuseum (Str 1902), sid. 43.
[1] Jfr ovan, sid. 139.
[2] H. Hildebrand, Sveriges Medeltid, 3, fig. 303—4, resp. 297.
[3] Jfr Fv. 1915, sid. 230.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jun 10 23:34:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/22/0166.html
