Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - XII. De första stiften i Västergötland, Södermanland och Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska, Skara, Linköping[1], Tuna (= Eskilstuna),
Strängnäs, Sigtuna och Aros (= Västerås).
Till den stora betydelsen av detta dokument, som
avslutas med en uppräkning av svenska landskap,
återkommer jag nedan. Först måste ännu en förberedande fråga
diskuteras.
Metoden för den kristna kyrkans missionsarbete i
Norden anses i allmänhet[2] hava varit denna: först sökte man
fotfäste på någon plats, vid vilken inga hindrande
hedniska riter voro bundna. Helst valde man, av praktiska
skäl, viktigare handelsorter. Från dessa »operationsbaser»
fortsättes missionen, som emellertid vann visshet om
slutlig seger först när de skiida landskapens förnämsta
hednatempel voro nedbrutna och kristna kyrkor uppförda på
deras platser eller i de orter, som av gammalt voro
centra för landskapens inre förvaltning. Den nya
religionen kunde nu, genom att av dem göra centralpunkter
för sin organisation (biskopssäten), för sin prestige
tillgodogöra sig den makt över sinnena, som de traditionella
kultorterna och deras namn alltfort ägde.
I överensstämmelse med den sålunda skisserade
metoden var det, som den första missionen i
Svealandskapen förlades till en kanske då endast några decennier
gammal, central handelsplats i Mälaren, Birka, och som,
sedan Birka förstörts, den nya uppländska missionen
koncentrerades till Birkas arvtagare i kommersiellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
