- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tjuguandra delen /
168

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - XII. De första stiften i Västergötland, Södermanland och Uppland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att en likartad utveckling försiggått i Västergötland,
antydes arkeologiskt därav, att Husaby kyrka, själv ett
åldrigt byggnadsverk av för sitt landskap säregen typ,
kring sig samlat ett betydande antal gravmonument från
1000-talet.

Att Husaby utgjort Västergötlands första
missionscentrum och första biskopssäte, uppgiva medeltida
urkunder. I en av Sigfridslegenderna meddelas, att sedan
Olof Skottkonung blivit döpt i Husaby, skänkte han
därvarande kungsgård, som skulle bliva en plats för Herrens
dyrkan. Där byggdes också en kyrka, som sedan under
lång tid var katedral, intill dess att biskopssätet
förflyttades därifrån till Skara.[1]

Samma uppfattning kommer till synes i de till
handskriften av äldre västgötalagen fogade konunga- och
biskopslängderna. I konungalängden meddelas, att sedan Olof
blivit döpt vid Husaby, gav han hela byn »till staffs oc
stols».[2] I biskopslängden säges om den tredje biskopen
Astmudær : »han satte först ’staff oc stoll’ i Skara, och
åt honom överlämnades ett boställe härstädes på
allmänningsjord, förutom ett domprostboställe på Mildesmaden;
i Skara ligger han begraven».[3]

Försiktigheten kräver, att denna källa varsamt
begagnas».[4] Det bör framhållas, att Adam av Bremen, som


[1] SRS II: 1, sid. 368.
[2] H. S. Collin och C. J. Schlyter, Västgöta-lagen, sid. 298.
[3] Anf. arb., sid. 305.
[4] Den av H.Hildebrand i ATS 15: 2, sid. 6, framställda kritiken
synes dock vara väl sträng. Att Sigfrids efterträdare kallas
ärkebiskop Unne, antyder väl, att skrivaren haft kännedom om den år 934
avlidne ärkebiskop Unne i Bremen, men behöver naturligtvis ej utesluta,
att en biskop Unne funnits i Skara. Än mindre kan existensen av
biskoparna Astmudær och Stenfindær förnekas, därför att »Osmund
och Stenfinn (desamma?) äro från annat håll kända, men intet av
vad vi i övrigt om dem veta giver vid handen, att de varit biskopar
i Västergötland».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:34:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/22/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free