Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - XII. De första stiften i Västergötland, Södermanland och Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eskils martyrdöd i Strängnäs omkr. år 1080 var
sålunda ej, liksom möjligen den andre namnkände
Sörmlandsapostelns, Botvids, dråp ett halft sekel senare ett
meningslöst utslag av en enskild persons — i sistnämnda
fall en rysk f. d. träls — hämndbegär. När
sörmländingarna, samlade i Strängnäs till landskapets största
marknad och kanske även största offerfest,stenade honom,
biskopen i Tuna, riktade de, säkerligen medvetet, det
värsta hugg, de förmådde, mot den de nya tingens ordning,
som kristendomen skulle medföra, och som redan, i
Rekarne, tagit fast form inom deras egna landamären.
Före år 1120 hade emellertid hedendomens övermakt
inom Södermanland brutits, i det att ett nytt biskopssäte
inrättats i Strängnäs. Vid denna tid funnos, såsom
Florens-dokumentet visar, tvenne stift i Södermanland. Sv. Tunberg
har framställt den förmodan, att Tunastiftets upphävande
markeras genom ett påvebrev från början av 1170-talet,[1]
vari Strängnäs stift bekräftas i sin besittning av Nerike.
Då Eskilstuna, såsom ovan antytts, utgjort stapelorten
för Nerike, vore det ju ytterst sannolikt, att detta
landskap i kyrkligt hänseende underordnats Tunabiskopen,
ehuru Rekarnebygden ensam framskymtar i de handlingar
från en yngre del av medeltiden, vari jag funnit några
särbestämmelser i skatteavseende, erinrande om
Tunastiftets forna tillvaro.
Om utvecklingen av den kristna kyrkoorganisationen
i detalj fortgått på samma sätt i Uppland och i
Västergötland som i Södermanland, torde tillsvidare få lämnas
oavgjort. Vi veta sålunda ej med bestämdhet, om den
siste Sigtunabiskopen flyttade sitt residens till Gamla
Uppsala, på samma sätt som senare en biskop i Gamla
Uppsala flyttade till ett närbeläget Aros, eller om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
