Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A
Först betrakta vi
den äldre stenåldern
samt övergången till den yngre stenåldern.
I västra och mellersta Europa har man redan under
denna mycket avlägsna tid använt både dolkar, spjut och
pilar, såsom en mängd fynd bevisa.
Många av de nu ifrågavarande vapnen voro helt eller
delvis av ben, horn eller trä.
Som dolkar har man under den äldre stenåldern
kunnat använda många tillspetsade ben (fig. 1, 7—10); utan
tvivel hava de också varit begagnade på detta sätt.
Särskild uppmärksamhet förtjänar den fig. 8 återgivna
bendolken, vilkens fäste är utskuret i form av en på marken
vilande ren. Fig. 9 visar ett dolkfäste, vilket har form
av en mammut.
Som spjutspetsar och pilspetsar kunde man använda
sådana ben som de fig. 2—6 och 11 avbildade.
När sådana vapen av ben och dylikt först började
begagnas, veta vi icke. Efter all sannolikhet var det
mycket tidigt, men vi kunna ej vänta, att dylika lätt
förgängliga föremål bevarats ända till våra dagar genom
de tiotusenden av år som skilja oss från en så
avlägsen tid.
Redan från Aurignacien-perioden äro emellertid sådana
benspetsar som fig. 2, 5 och 6 kända.
En troligen av renhorn förfärdigad spets från
Solutré-perioden (fig. 11) förtjänar uppmärksamhet, emedan den
är av samma egendomliga form som de under nämnda
tid vanliga flintspetsarna med tången i fortsättning av
den ena eggen (fig. 66—70).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
