Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
OSCAR MONTELIUS.
ATS 22: 2
Vi skola nu betrakta de dolkar och spjut- och
pilspetsar av flinta, som äro kända från den nyss nämnda
tyska delen av det germanska området.
Sådana smala, ofta endast på den ryggade sidan
bearbetade spjutspetsar som fig. 124 finnas så gott som inte
där. Redan inom den södra delen av den jutska halvön,
i Slesvig och Holstein, äro de mycket sällsynta, och i
Mecklenburg synas de helt och hållet saknas. På det
flintrika Rtlgen äro de sällsynta. På det motliggande
fastlandet, liksom i övriga delar av Pommern, samt i
Brandenburg, antingen saknas de, eller äro de ytterst
sällsynta.
Breda, tvåsidigt bearbetade spjutspetsar och dolkar
förekomma visserligen såväl i Slesvig och Holstein, som
i östra Hannover, norra Brandenburg, Mecklenburg och
Vorpommern samt på Rugen; men de äro icke så allmänna
där som i södra Skandinavien.
Detta framgår bland annat av en jämförelse mellan
fynden av sådana vapen i Mecklenburg-Schwerin och
Västergötland. Från den del av sistnämnda landskap, som
ligger mellan Billingen och Vänern — ett område av
3,935 kvadratkilometers storlek — känner man icke mindre
än 834 flintvapen av nu ifrågavarande slag.1 Från
Mecklenburg-Schwerin, som med avdrag av sjöarna har en yta
av omkring 12,500 kvadratkilometer, äro däremot ej mer
än 237 dylika vapen kända.2 I nämnda del av
Västergötland är således antalet dolkar och spjutspetsar av flinta
2,22 på 10 kvadratkilometer i medeltal, men i Mecklenburg
endast 0,18 på samma yta. Det förra området är således
i nämnda avseende mer än 12 gånger rikare än det senare,
vilket är så mycket mera anmärkningsvärt, som Mecklen-
1 K. E. Sahlström, Om Västergötlands stenåldersbebyggelse,
(Stock-holm, 1915), sid. 96. Det Ifrågavarande området kallas där
»Väner-kusten^, > Slätten * och t Silurområde^; jfr sid. 19.
2 Beltz, Alierth. Mecklenb., sid. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
