Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade undergörande kraft praktiskt sett hade fotfäste hos
allmogen till 1700-talets senare, på enstaka ställen ända
fram till 1800-talets förra hälvt.
En gynnsam jordmån för de katolska
kyrkoceremoniernas fortlevnad torde varit, att den världsliga
verksamheten i Blekinge var så gott som förlamad under hela
1500-talet. Totalbilden är: ständiga fientliga infall
varvid landskapet utplundrades, byar och städer brännas
och invånarne bortjagas och dödas eller, såsom under
sjuåriga kriget, föras i fångenskap till Sverige.
Betecknande för förhållandena är, att under hela 1500-talet icke
igångsattes ett enda kyrkligt byggnadsföretag. Först år
1600 påbörjades ett sådant, men då genom kunglig
befallning. Det är Kristian IV, som nu låter byggmästaren
Hans Freibürgen uppföra Kristianopels första kyrka,
nedbrunnen 1611. År 1618 påbörjades den nuvarande kyrkan
av den senare vid Trefaldighetskyrkan i Kristianstad
verksamme Kristianopelsborgaren Oluf Madsen. Till detta
kan läggas Backaryds träkyrka norr om Ronneby,
tillkommen 1639 samt på 1640-talet en påbyggnad av
Sölvesborgs kyrkas vapenhus. Detta är allt det väsentliga under
Kristian IV:s tid. Då gick man tidigare i författning om
att förse kyrkorna med en protestantisk inredning.
Ronneby kyrka synes ha fått en altaruppsats redan 1568,
från 1580-talet datera sig renässansepitafier i samma kyrka
varjämte Fridlevstads och Rödeby kyrkor fingo
predikstol, dopfunt och bänkar under 1560- och 70-taien. Detta
är dock enstaka fall, ty inventarieförteckningarna visa att
flerstädes stodo de medeltida altarskåpen på sina gamla
platser ännu under 1660-talet. Trots att synoden i
Köpenhamn 1540 och i Antvorskov 1546 beslutat att allt.
som påminde om katolicismen skulle avlägsnas från
kyrkorna, hängde t. ex. triumfkrucilixet i Mjällby på sin
gamla plats i triumfbågen ännu vid 1700-talets slut. Och
exemplen skulle kunna mångfaldigas. Långt fortare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>