Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flera gånger har källan blivit igenkastad med stenar
och dylikt, men dock alltid upprensad på nytt. Sitt största
intrång led såväl denna som övriga blekingska offerkällor
genom tillkomsten av Ronneby brunn och andra
surbrunnar under 1700-talets förra del. Dessförinnan
tillstötte personer från alla orter, t. o. m. från utlandet[1], och
på offerdagarna kunde summan av de penningar som
ditkastats eller uppsamlades i kyrkostocken uppgå till 30,
40 eller 60 dlr. smt, för att slutligen under 1700-talet
sjunka ned till 8 à 10 dlr. På sådana dagar brukade
kyrkovärgarna sänka ned ett såll i källan för uppsamling av
de offrade penningarna, vilka infördes i kyrkans
räkenskapsbok bland inkomsterna samt användes till kyrkans bästa.
Vandringen till och offrandet vid heliga källor skedde
i Blekinge vanligtvis midsommarnatten, »då man särdeles
trodt, att man wid swåra sjukdomar skulle fina sig wäl.
om man i en el. anan källa twådde sig el. drucke några
drycker watn». I Edestads källa offrades åt »des
Skydds-Ande. På de nära däromkring växande buskar voro
linneklutar upphängde...»Cronholm: Anf. arb. S. 144. — Utom Edestads fanns bl. a.
Kungskällan i Asarum, varom Sjöborg omtalar att »Midsommars afton och dag
samlas här en ansenlig hop folk af flere stånd för at enligt gammalt
bruk dricka och offra». Sjöborg: Blekings Historia. S. 314. — Även
i det egentliga Danmark ansågs källorna ha sin största läkedomskraft, vid
midsommartid. Se bl. a. Thomas B. Bang: Nordfyns hellige Kilder
i Odense Amts Aarbog 1916, s. 447. Dessutom offrades i
kyrkostocken, vilken var fästad på inre sidan av kyrkodörren.
I dörren fanns ett hål, stort nog för att man kunde sticka
in sin hand och lägga ned penningarna. Over hålet fanns
en målad inskrift: »Den som offrer i denne Kyrkio stock,
skall få himelriges gledie.» De övriga ceremonierna
bestodo i »bedjande i kyrkans förhus, i twättande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
