Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antiqvariska undersökningar i Skåne. En resberättelse af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
HANS HILDEBRAND.
36
terna slöto mycket tätt tillsammans. Der någon liten
springa fans, var denna på det omsorgsfullaste täppt
med fina stenskärfvor. Också hade byggnaden uppfyllt
sin bestämmelse. Intet hade nedträngt utifrån; endast
i fogarne mellan takstenarne nedhängde fina och hvita
rottågor, hörande till kullens gräsbeklädnad. Ehuru
långvarig nederbörd fuktat kullens yta, var såväl sanden
som mullen derinne fullkomligt torr. Men benen efter
de begrafne befunno sig i ett bedröfligt skick. De voro
i det närmaste upplösta till en mjuk, hvit massa.
Der-före kunde undersökningen icke gifva så goda
resulta-ter, som jag hoppades, ehuru visserligen det som der
fans, kan anses vara af stort intresse.
Grafkistans riktning var i norr och söder. I samma
riktning låg grafvens hufvudperson, med hufvudet åt
söder. Fötterna och benen fann jag i sanden under den
första, aflyftade hällen och genom att med knif maka
undan den kringliggande sanden och myllan kunde jag
följa skelettets riktning, dock utan att finna något ben,
som kunde oskadadt upptagas, till hufvudet. Ehuru
här visserligen intet annat kunnat utöfva något tryck än
myllan ini kistan, voro benen så pass bragta ur läget,
att då hufvudet fans midt mellan begge sidoväggarne,
låg underkäken ganska nära den östra väggen. Det är
dock möjligt, att detta vållats af en annan orsak.
Innanför detta skelett fann jag nämligen ett annat, tydligen
senare infördt i grafven. Då dennas längd icke tillät
tvenne skeletter att i hela deras längd ligga i rad efter
hvarandra, hade detta lik fått intaga en sned ställning,
så att dess fötter lågo närmare östra väggen. Längst
söderut i grafven funnos flera ganska tunga stenar,
hvilka torde hafva bidragit till detta skeletts förstöring, ty
det var mig icke möjligt att finna så pass bevarade ben,
att jag kunde följa skelettet till dess slut. Ej heller
synes detta skelett hafva blifvit inlagdt med vederbör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
