Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. Af Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 BRONSÅLDERN I MELLERSTA SVERIGE. 144
Från Sverige känna vi för närvarande 13 sådana
skaftcelter. Af dem äro 3 funna på Öland a), 1 i
Småland 2), 1 i Blekinge3) och 8 i Skåne4). Dessutom
förvaras i St. M. (N:ris 2548 och 3765) två skaftcelter af
brons utan sirater och närmast lika hg. 12 bland
»Paal-stave» i Madsens »Afbildninger», samt således bildande
en öfvergångsform mellan vår fig. 38 och fig. 39.
x) En af dem (St. M. 1288), som är mycket vacker och prydd
med spiralsirater, hittades år 1846 »vid stenbrytning i det s. k.
Galgeröret» vid Solberga i Köpings s:n, tillsammans med (obrända
mennisko-ben,) en utmärkt vacker dolk och en spjutspets af brons samt en liten
spjutspets af flinta. Dolken är afbildad i Prof. Nilssons »Bronsåldern»
pl. 1 f. 3 och fig. 103 i »Sv. forns.» Spjutspetsen är mycket lik fig.
6 å sid. 195 här ofvan. — Den andra (St. M. 1304:182 8.12; vackert
arbete med dubbelspiraler och två lina zigzag-linier parallela med eggen,
såsom W. 181) är funnen ensam i Vickleby s:n. — Den tredje (St. M.
1304:1831.3), hvilken är originalet till vår fig. 39 och till tig. 18 å
pl. 2 i Prof. Nilssons »Br.-åld.», hittades år 1830 »ensam på 1/2 fot&
djup i en något stenbunden utmark., nu upptagen till åker, tätt utmed
Rosenfors vid Borgholms stad.»
-) St. M. 2570; funnen ensam vid stenbrytning å egorna till
DansjÖ i Lekaryds s:n, Albo h:d. Utmärkt vackert arbete med
dubbelspiraler. Denna celt har aldrig haft någon mellanbalk i fortsättning af
bladet, men genom de breda kanterna har, såsom ett nithål ännu visar,
en med eggen parallel nitnagel gått, med hvilken skaftet varit fästadt.
Detta har således icke varit klufvet, utan blifvit inträdt i en slag&
skaftholk. "Vi hafva alltså häruti en märklig mellanform mellan
skaftcelter och hålcelter (jfr W. 182).
3) St. M. 1452:17 1; funnen ensam vid Ryssberget i Listers h:cL
Vackert arbete, med dubbelspiraler; två långa (mot eggen vinkelräta)
nitnaglar sitta i mellanbalkens öfre hälft, som ej har några uppstående
kanter.
*) Tre i St. M.: N:ris 1304, 2109 (med vackra spiraler) och 3765
(med enkla sirater, inga spiraler); 4 i Lunds Museum och 1 i Professor
Nilssons nya samling (en mellanform mellan tig. 38 och fig. 39). En
af de i St. M. förvarade (N:o 1304:1839.21) är funnen år 1838
tillsammans med en slipad flintyxa och 2 flintspånor samt en bit raurket
trä, troligen af celtens skaft, i en grafhög å Hillesborgs egor i
Herslöfs-s:n, Rönnebergs h:d; celten, som nu är mycket ergig och aldrig torde
hafva haft spiralsirater, har genom flitigt bruk och ofta förnyad slipning
blifvit betydligt förkortad. ■—■ En af dem som tillhöra Lunds Museum,
afbildad fig. 19 å pl. 2 i Prof. Nilssons »Br.-åld.», är funnen i en
stenkista i Skifvarps s:n, Vemmenhögs h:d, tillsammans med 2 skelett, 1
vackert bronssvärd och de 2 flintpjeser, som äro aftecknade fig. 20 och
21 å sist anförda planch (jfr samma arbete sid. 55).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
