Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. Af Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 bronsåldern i mellersta sverioe. 224
finnas talrikt utmed Venerstranden och synas derifrån
hafva följt vattendragen uppåt landet. I vestra
Nordmarken synas dock de fyrkantiga haft företrädet, och
dessa förekomma ungefär inom samma gränsor som
stenålderns hällkistor. Eljest finnas stenkummel utmed
By-elfvens och Fjolens dalgång ända upp emot
riks-gränsen i Eda, utmed Borgviks-elfven och Vermelen till
Brunskog, vid Norselfven och Frykensjöarne, men endast
på dessas östra strand upp till Fryksände, följa
Klar-elfvens dalgång till Ekshärad och finnas slutligen äfven
i Nyed och Brattfors i östra Vermland.»
Att sydvestra delen af Vermland var bebodd redan före
bronsålderns början, visas icke blott af de i ganska stort
antal der funna fornsakerna af sten, utan isynnerhet af
de der talrika hällkistorna, fristående, aflångt fyrkantiga
grafvar, hvilkas väggar och tak bestå af stenhällar, ofta
aktningsbjudande genom sin storlek.
Fig. 68 visar en stor sådan hällkista, som finnes
vid Sjögerås i By s:n, Näs hrd1). Kistan, bildad af två
sidohällar och en gafvelhäll, är 14 fot lång och 4 fot
bred. Takhällen, som nu ligger bredvid kistan, är 11
fot lång, 4.4 bred i ena ändan och 5.3 fot i andra ändan,
hvarest dock ett stycke är lösslaget. Enligt Friherre
Djurklou är takhällen tydligen tagen ur ett berg på
150 fots afstånd, »der gårdens egare med tumstock
uppmätt stället och funnit de erhållna dimensionerna
fullkomligt öfverensstämmande med hällens». »Kistan
genomgräfdes, utan att deraf annat resultat vanns än
visshet, att likförbränning icke egt rum.»
I några andra kistor är hvardera långsidan bildad
af två eller flere hällar.
Emedan alla Vermlands nu kända hällkistor redan
för längesedan blifvit mer eller mindre skadade och
*) Se Djurkl. 1867 pl. X och sid. 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
