Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Melas uppgift står således i bästa öfverensstämmelse
med de andra vitsordern från den klassiska forntiden och
vi få så mycket hellre fästa oss vid hans ord, som han
var född i Spanien, lefde i en af Fenikerne anlagd stad
på södra kusten (Tingentera), samt skref sin bok utan
att känna Strabons stora verk [1].
Att det brittiska tennet i betydlig mon försvunnit
ur verldshandeln sedan det spanska tennet blifvit
tillgängligt för Romarne, torde vi få sluta deraf, att den
år 79 e. Kr. vid Vesuvii utbrott omkomne äldre Plinius
icke känner Britannien som en tennort. När han i sin
fjerde bok (kap. 119) talar om spanska förhållanden,
berättar han, att Kassiteriderna ligga »ex adverso
Celtiberiæ», på ett annat säger han: »gamla fabler berätta att
hvitt bly (plumbum candidum, han kallar det äfven p.
album), hvilket Grekerne kalla kassiteron, finnes på öar
i det Atlantiska hafvet och transporteras på farkoster,
som äro bildade af flätverk äfverdraget med läder.
Numera känner man med visshet, att tennet uppkommer
(gigni) i Lusitanien samt förekommer i Gallæciens
sandjord, hvari det igenkännes genom sin tyngd». Sedan han
vidare redogjort för metallens förekomstsätt och
smältning tillägger han: »I Gallæcien finnes icke något bly,
under det det närliggande Cantabrien är rikt allenast
på bly; af tennet får man aldrig silfver, men väl af
blyet» [2].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
