- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Femte delen /
226

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

LEOPOLD FREDRIK LEFFLER.

11

öfverskriften är alldeles lika lydande; en handskrift har
på förra stället: Dör gesther ... Flock 42 slutligen
börjar: Um bonde dör i sökn oc ull i annare ligia, hvilket
ordagrant återfinnes i flocköfverskriften. Dessa fall äro
alldeles likartade med de nyss behandlade i öfriga
balkar af yVGL. Men dess utom förekommer um som
konjunktion en gång inuti en flock i st. f. æn, där en
sådan omedelbar inverkan af flocköfverskriftens lydelse ej
kan hafva egt rum, utan där um ersatt æn i följd af
den begynnande uppfattningen af det förra ordet såsom
i egenskap af konjunktion fullt likberättigadt med det
senare. I flock 28 heter det nämligen: fiætta ær eet . æn
biscuper hauer... Annat æn han syuker ær . pviþia vm
han ær .... Fiærtha æn han .. sigher, och än en fjärde
gång brukas æn. På det ställe, där um inträngt i
text-kodex i st. f. æn, ha två handskrifter kvar det äldre
æn. Användningen af um på nu anförda ställe är den
samma, som vi förut funnit på tvänne ställen i SML.

Om förekomsten af um såsom konjunktion i öfriga
handskrifter från början och medlet af 1300-talet må
följande anmärkningar här få plats.

I Bjärkörättens handskrift B (skrifven något efter
1329) förekommer um som konjunktion inuti en flock
1 gång (1: 1), där den något yngre handskriften A har
en. I denna handskrift A påträffas däremot vm för det
vanligare æn (en) 3 gånger (9: 1, 13: pr., 32: 2), alla
gångerna inuti en flock, där icke um æn kan tänkas
hafva stått.

I yngre Vestmannalagens handskrift C (från förra
hälften af 1300-talet) är um för det äfven förekommande
æn (oftast skrifvet en) ytterst allmänt i början af
flock-öfverskrifterna. I andra fall är konjunktionen um där
högst sällsynt1); i Bygninga-balken 8: 1 träffas: [samo

*) I glossaret finnes ingen uppgift om förekomsten af konjunktionen
um i yVML.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:41:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/5/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free