Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 BIDRAG TILL SVENSK SPRÅKHISTORIA. 229
börjat tidigare. Redan i Uplandslagen, från år 1300,
träffa vi ett spår af konjunktionen um i dess första
utvecklingsskede. I Södermannalagens handskrift A —
skrifven »ej långt efter 1327» — och ännu mer i dess
obetydligt yngre handskrift B — »ej långt efter 1335»
skrifven — har utvecklingen gått vidare inom detta skede
och vi finna till och med där redan utvecklingens sista
skede hafva börjat inträda. I andra handskrifter af
Svealagar från förra hälften af 1300-talet, såsom
Bjärköa-rättens handskrift B och yngre Vestmannalagens
handskrift C, finna vi likaledes redan um såsom konjunktion
i dess tredje1) utvecklingsskede. I Svealagarne spårar
man altså uppkomsten och utvecklingen af bruket af
um såsom konjunktion omkring ett halft århundrade
tidigare än i Götalagarne. I Svealand synes
därför detta bruk hafva uppkommit, och därifrån har
det spridt sig till Vestergötland något tidigare än till
Östergötland.
Rörande bruket af um som konjunktion i yngre
handskrifter, än de här undersökta, kan följande
uppgift ur Rydqvists SSL., V, 173, här lämpligen anföras:
»det konditionala æn .... förlorade sig . . under loppet
af 15:de årh., vid hvars midt det kämpar en mycket
underlägsen strid med om, men varseblifves någon gång,
t. ex. Kristf. Lands L. G. B. ind. XIV, Æ. B. 11: 1; snart
blef om enväldigt.» Jfr dock Tillägg 1 här efteråt.
Härmed har jag, så fullständigt som det varit mig
*) Det bör anmärkas, att den indelning i tre skeden af utvecklingen,
som här gjorts med ledning af yVGL., ingalunda behöfver hafva
ovilkorlig tillämpning på Svealagarne. där blott första och tredje
utvecklingsskedena röja sig. Där kan utvecklingen mycket väl, såsom förhållandet
också ofvan (s. 222) blifvit framstäldt, hafva gått omedelbart från det
första skedet till det, som här ofvan kallats det tredje; medan särskildt
i yVGL. på grund af för denna lag egendomliga förhållanden, om hvilka
se ofvan s. 223, ett mellanliggande skede förmedlat utvecklingen. Detta
är ock orsaken, hvarför yVGL. i det föregående behandlats efter SML.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
