Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 BIDRAG TILL SVENSK SPRÅKHISTORIA. 293
tighi nata genitiven visats bero af -tighi, ej af Jiri (se
ofvan s. 290), intet fall öfrigt, då det behöfver antagas,
att prepositionen Jiri i gutniskan, afvikande från den
öfriga fsve. samt fno., styrt genitiv, såsom för tvänne fall
i GL. antages i Schlyters ordbok till denna Iag1).
Såsom bevis mot nu gjorda förklaring kan ej med
skäl åberopas, att så väl B på båda de nu anförda
ställena har laun, ej lausn, som ock, efter hvad det vill
synas af den plattyska öfversättningen, — som återger
det första stället med . . dar uor das he yn vf vyng, och
det andra med so sal he dar van habin syn lon — dennas
gutniska original äfven haft laun. Ty just därför, att,
såsom ofvan nämts, formen lann ett par gånger
förekommer i de närmast föregående flockarne, kan det äfven
i några handskrifter ha inträngt i det följande i st. f.
lausn.
Att skrifformen launs i GL:s handskrift A, jämte det
en gång förekommande lausn (Hist. 5), träffas för lausn
är intet oväntadt. Omkastning af konsonanter träffas
nämligen mycket ofta i denna handskrift. Schlyter har,
i Företal till GL. s. IV, som exempel därpå anfört
skrif-sätten sonch, hafit, g apr, silgdu för sochn, halft, g arj),
silgdu. Omkastning af s är för öfrigt väl bekant från
många fsve. urkunder; t. ex. i äVGL. huh, vilx för husl,
viæl (vigsi). I Hels.-L. förekommer en dylik, som är af
stort intressse med hänsyn till GL:s launs; där träffas
nämligen, i texthandskriften, ständigt skrifsättet löns
el. lööns för läsn.
Till sist må mot Schlyters förklaring af launs som
genitiv singularis af laun anmärkas, att laun, lön i det
gamla språket älst är neutrum pluralis, hvaraf sedan —
genom samma lätt förklarliga utveckling som gjort de
ursprungligen plurala neutrerna Iagh, sax till femininer
(det förra har först i senare tider därefter blifvit mask.) —
]) Dock tillägges i ordboken under pri, 5 »nisi -laun legendum sit».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
