Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
OSCAR MONTELIUS.
ATS 6: 3
som ligger mellan dem, och som utgör en yta af omkring
o 7 q vädrat-kilometer. Man plägar numera vanligen, då
fråga är om dessa fornlemningar, tala om »Golasecca?s
graffält», emedan denna ort är belägen ungefär i midten
af området. Och ehuru detta namn ej är fullt lämpligt,
är det måhända bäst att bibehålla det, sedan det en gång
vunnit burskap. Man måste blott väl ihågkomma, att här
icke är fråga om ett enda graffält utan om flere sådana,
hvilka pläga behandlas i ett sammanhang endast derför,
att de äro belägna i samma trakt1.
De undersökta grafvarnas antal uppgick redan för
några år sedan till mer än 1300. De innehålla brända ben,
nästan alltid nedlagda i ett lerkärl, hvilket i de flesta fall
är omgifvet af en liten, vanligen fyrsidig kista, bildad
och täckt af ohuggna flisor eller rullstenar. Någon gång
ligger täckstenen i jordytan, men vanligen på ett djup
vexlande mellan 40 cm. och 1 meter. Ofta är grafven
betäckt af ett mindre antal rullstenar; stundom af en
mängd sådana, bildande under jordytan ett röse. I se-
nare fallet saknas någon gång stenkistan, och man finner
under roset endast de i ett lerkärl nedlagda benen, med
eller utan andra föremål.
1 Dessa grafvar beskrefvos redan år 1824 af professor Giani i
ett arbete, som han kallade Battaglia del Ticino tra Annibale e Säjnone,
ossia scoperta del campo di P. C. Scipione, delle vestigia del ponte sid
Ticino, del sit o delia battaglia e delle tombe dey Romani e dey Galli in
essä periti. Författaren hänför dessa minnesmärken till det ödesdigra
slaget år 218 före Kristus och ser i de här befintliga stenkretsarna spår
af de romerska officerarnes tält; ett lätt förklarligt misstag, då vi be-
sinna fornkunskapens ståndpunkt på 1820-talet. — Sedan hafva dessa
fornminnen beskrifvits af de Mortillet: Sépultures anciennes du Plaieau
de Soimna i Revue archéölogique, janvier 1866; samt i synnerhet af Castel-
franco: Sur la nécropole de Golasecca i Compte-renäii du Congrés de
Stockholm 1874, sid. 388—404 (jfr sid. 879 -881), och i flere andra skrif-
ter, som omtalas i det följande. Denne utmärkte forskare lär äfven
ämna utgifva en större, fullständig skildring af dessa märkliga graffält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
