- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sjunde delen /
20

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrifvaren eller tecknaren åt kronorna, vid hvilkas form
Scheffer fäster stor vigt, gifvit sådant utseende som kronorna
på hans tid hade. All detaljdiskussion är öfverflödig inför
det oomtvistliga förhållande, att ett svenskt vapen under
heden tid är en fullkomlig omöjlighet.

Talet om det hedna ursprunget är blott en hypotes.
Från den första kristna tiden söka 1500- och 1600-talets
forskare framlägga bevis för trekronevapnets existens.
Om halten af dessa bevis har jag redan gifvit
antydningar. De mynt, från hvilkas bilder de utgå, äro af de
gamle felaktigt daterade och man egde ej tillräcklig
kritisk skärpa för att undvika slutsatser från förfalskade
facta. Bevisningen är sådan, som vi af tidens
vetenskapliga skaplynne kunna vänta oss, och vi äro således icke
berättigade att öfver hennes art hysa någon förvåning.
Väl må vi deremot undra deröfver, att man redan under
1500-talet så fullständigt hade förgätit detaljerna af
medeltidens byggnadshistoria. Våra katedraler äro frukter af
århundradens arbete och detta borde man under det första
århundradet efter reformationen hafva vetat, men det
oaktadt drog man icke i betänkande att hänföra en kyrklig
skulptur eller målning till den tid, då kyrkan grundlades,
hvilken tid man för öfrigt gerna sköt långt bortom den
verkliga anläggningstiden.

Om vi lemna detta slippriga område, med föresats,
att icke hålla oss till annat än bevisade facta, måste vi
blygsamt stanna dervid, att den första svenska sköld med
tre kronor tillhör meklenburgaren k. Albrekt. I hans
sekret[1] har vapnet det utseende som fig. 10 visar. Han


[1] Sekretsigillen äro vanligen mindre än hufvudsigillen och
plägade användas under bref af mindre vigtigt innehåll. I äldre tider,
då namnet för dessa sigill uppkom, var deras betydelse en annan: då
ansågs deras användande vara bevis på synnerlig bevågenhet. Så har
t. ex. kejsar Henrik III beseglat en urkund för kyrkan i Nivelles ’quod
specialis delectionis indicium est, non communi sigillo, sed secreto suo’.
Sava, Die Siegel der österreichischen Regenten s. 11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:42:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/7/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free