Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riddarne ett framstående element, så snart det var fråga
om ett fälttåg. Vigtig synes mig deremot den
omständigheten vara, att redan före k. Magnus ladulås’ tid,
redan under den nyss nämnde k. Eriks, omtalas i samtida
urkunder framstående personer med herretitel, som under
medeltiden icke tillkom andra än riddare, borgmästare
(någon gång, synes det, äfven rådmän) och vissa andliga.
Mig synes man icke gerna kunna antaga annat än att
ifrågavarande herrar innehade riddarevärdighet. Under det
tidsskifte, som i vår historia kallas det sverkersk-erikska,
var man tydligen synnerligen angelägen, att särskildt i allt,
som gällde de högsta i samhället, följa utlandets sed. Jag
har redan visat, att ett verkligt adligt vapen förekommer
i Sverige för första gången allenast fyra år senare än det
äldsta hittills kända adliga vapen i Tyskland. Det synes
mig derför, att det skulle hafva varit egendomligt, derest
icke de svenska konungarne under denna period varit
angelägne att på svensk botten öfverföra det i utlandet
redan länge blomstrande riddareväsendet. Att ingen
historisk underrättelse förekommer om tidpunkten för denna
nyhets införande, betyder alls intet, då våra krönikor och
kronologiska anteckningar under början af medeltiden äro
fullkomligt stumma rörande andra vigtiga tilldragelser.
Äfven anser jag, att någon vigt bör fästas dervid, att ingen
historisk källa tillägger k. Magnus ladulås riddareväsendets
införande i vårt land. Ett synnerligt lysande riddareslag
omtalas, det är allt; hade detta riddareslag varit det första,
hade det legat bra nära till hands att berätta detta.
Hvad k. Magnus, efter historiska vittnesbörd, införde
var russtjensten med dermed följande frälse. Han införde
icke derigenom en beriden här, ty beridna flockar hafva
visserligen tidigare kämpat i Sverige, men han ville, för
att rätta sig efter tidens sed, reglera tillgången pä beridna
krigare. Frälsemannen förde vapen, men var icke
nödvändigt riddare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
