Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra fjerdedel fastställde för riddarne af det gyllene
skinnet: en kedja, som är sammansatt af dubbla eldstål
omvexlande med flintor, ur hvilka lågor springa fram.
Man har påstått, att k. Magnus ladulås stiftade ett
sådant särskildt riddaresamfund, just den serafimerorden,
som k. Fredrik I, på ständernas begäran, förnyade år 1748.
Då man haft svårt att påstå, att alla Svenskar, som uti
medeltidens urkunder kallas riddare, varit
serafimerriddare, hafva några påstått, att det allmänna riddarskapet
infördes i Sverige före k. Magnus ladulås’ tid, men att
han införde den särskilda riddareordnen. [1] För öfrigt har
man på 1600-talet påstått, att serafimerordens stiftare icke
varit k. Magnus ladulås, utan k. Magnus Eriksson. I den
ordenslista, som årligen intages i Almanach de Gotha,
uppgifves serafimerorden vara stiftad af ’Magnus I
Ladislas, konung öfver Svealand, år 1260 (!) eller 1285’.
Hela denna historia måste förvisas till fabelns område.
Det finnes intet enda samtidigt intyg, att Sverige under
medeltiden haft någon särskild riddarorden, ehuruväl
anledning till omtalande af en sådan ofta hade funnits.
Väl hafva k. Magnus ladulås och k. Karl Knutsson
riddarekedjor, påminnande om serafimerordens, å de bilder,
som pryda deras kenotafier i Riddarholmskyrkan. Åt detta
förhållande kan emellertid den vetenskapliga forskningen
ej tillerkänna den minsta betydelse, då dessa bilder med
tillhörande underlag tillkommit först på k. Johan III:s
tid, då en särskild riddarekedja redan fanns i Sverige.
Det är ej heller möjligt att tillerkänna dessa riddarekedjor
någon betydelse på grund af k. Johans stora kunskaper i
heraldiken, som omtalas i Rosenstråles (eller Celsii?) nyss
anförda afhandling (s. 50). På k. Johans tid rådde i
heraldik det mest gränslösa sjelfsvåld. Om konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
