Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bonde-Practican 1703.
23. Sådant väder, som på onsdags-nyet, varar sedan
i tre ny’n.
Vestergötland.
24. Är det tre ’fiskdagar’ i almanackan, blir
väderleken sådan den är tre dagar före och tre dagar efter
dessa fiskdagar ända tills det blir tre fiskdagar igen.
Vestergötland.
25. Är ’månskiftet liggande’ (#), blir ymnig
nederbörd,[1] står det åter rätt upp och är mycket hvasst, så
bebådas stark köld.
Vestergötland. Burman.
26. Sådan väderleken är under månskiftena från
juldagen till 20:de dag jul, sådan blir den hela året om
under motsvarande månskiften. Är t. ex. ett derunder
inträffande ny kallt, så blifva alla nyn under året kalla,
o. s. v.
Vestergötland.
27. På månförmörkelser följer vanligen blåst.
Burman.
28. När tredje, fjerde och femte dagen i nyet äro
yackra samt månskifvan skiner klar, utan att fördunklas
utaf några dunster, rök eller moln, kan man hoppas jämnt
och vackert väder under hela månaden.
Burman.
29. Den väderlek, som under de första ny och nedan
efter vårdagjämningen är rådande, plägar bli beståndande
under hvarje ny och nedan intill höstdagjämningen.
Burman.
30. Sådan väderlek, som är rådande en dag före
och två dagar efter nytändningen, skall komma att bestå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
