Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 8: 2
BEOVULFSQVADET.
79
ligen historiska uti qvädet, således de danske konungarnes
ättsaga och med obetydliga undantag jämväl de jutske
konungarnes historia, deribland främst deras relationer till
Svenskarne. Intet af allt detta har funnits uti folksagorna
om Beovulf.
Beträffande anspelningarna på Sigmund (v. 875 ff.)r
på Heremod (v. 901, 1709) och på Modthrydo (v. 1931 ff.)
ligger detta i öppen dag. De äro anbragta blott för att
genom jämförelsen belysa och förherrliga den person,
hvarom för tillfället är tal. De äro frukter af en estetiserande
reflexion. Detsamma gäller så till vida äfven om striden
vid Finsburg, som berättelsen härom af skalden inflätats
uti skildringen af gästabudet blott för omvexlings skull
och till prydnad. Till sagorna om Beovulf har denna
berättelse icke hört. Hon har förefunnits uti ett särskildt
qväde, hvilket, som bekant, vi ännu delvis hafva i behåll;
sådan hon här föreligger, innehåller hon endast en
öfversigt af tilldragelsen, d. v. s. ett sammandrag af den
ursprungliga berättelsen och röjer jämväl dermed den
reflekterande konstdiktarne.
Vända vi oss så till det egentligen historiska stoffet
uti qvädet, deribland först den danska konungasagan,
hvarmed dikten inledes, saint Danskarnes förhållande till
Barderna (v. 2024 ff.), så kan på grund af såväl innehållet som
anordningen icke något tvifvel råda, hvarifrån bådadera
förskrifver sig. Dessa ting ligga så fjärran från Beovulf
och hans bedrifter, att de omöjligen kunna tänkas hafva
varit omnämnda uti sagorna om honom. Äfven tyder
anordningen af det ena och det andra uti qvädet på den
konstförfarne diktaren, som med noggrann beräkning
bygger upp sitt verk. En inledning som denna kunde hedra
hvilken skald som helst. — Af ungefär enahanda
anledningar måste vi från sagorna om Beovulf vidare utmönstra
de jutske konungarnes historia före Hugleiks
tronbestigning. Det synes nämligen högst otroligt, att i folksagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
