Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan synas de vapen, som länen numera föra, i sigill o. s. v.,
vara sjelftagna och således i afsaknad af all officiel
giltighet. Frågan om deras utseende bör derföre, i synnerhet
då i vår tid länevapnen användas vida mera än
landskapsvapnen, bringas under debatt. Min uppfattning är i detta
afseende fullkomligt klar — länen skola aldrig hafva
några vapen.
De heraldiska vapnen tillhörde från början personer;
jag har redan i nr 1 af dessa heraldiska studier antydt,
huru vapenbilderna kommo till stånd, huru de och den
heraldiska teckningen af dem hade till uppgift att göra
det möjligt att äfven på långt håll känna igen personer,
hvilkas anletsdrag voro mer eller mindre, stundom helt
dolda af hufvudets vapendrägt. Från personen kunde
vapnet gå öfver till det land, för hvilket personen var en
representant. I Danmark t. ex. har, sedan den
konungastam, som först antog heraldiskt vapen, hade utdött, dess
vapen, de tre leoparderna, qvarstått som rikets vapen.
Alla de områden, som sålunda småningom erhöllo vapen,
stodo i närmaste samband med en person, som för egen
del förde sköld med vapenbild. Också äro de tre
leoparderna endast — så att säga — Danmarks vapen i
sammandrag; det fullständiga danska riksvapnet måste föra som
hufvudvapen den regerande dynastiens ättevapen.
De svenska landskapen erhöllo, såsom vi sett,
vapensköldar vid midten af 1500-talet. De hade icke från
början hvart för sig tillhört som eget område någon
furste, som fört vapen och hvars vapen kunde öfverflyttas
på området, deras vapen äro således en heraldisk fiktion,
men denna kan i någon mon försvaras dermed, att det
var den tiden sed, att att åt konungasöner gifva ett eller
flere landskap som styrelseområde.
Något helt annat är i Sverige länet. Under medeltiden
kunde det ena eller andra området gifvas i förläning,
hvarvid gränserna bestämdes efter sig företeende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
