Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 9: 2 RUNOLOGISKA OCH ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. 39
söder1. Kort före vår ankomst till Hulterstad hade man
i ett grustag i vestra sidan af denna ås påträffat en
hällkista med obrändt skelett. Kistan var inbygd i sluttningen
af asen strax under ytan. Dess längdrigtning var norr
och söder. Vid grushemtning hade vestra väggen af
kistan blifvit blottad och rasat ned; men de öfriga väggarna
och taket sutto ännu orubbade kvar i brinken, så att man
kunde göra sig fullständig föreställning om kistans
utseende. Den var lagom stor för en fullvuxen menniska
och bygd af tunna kalkstensflisor, som slöto tätt tillhopa,
så att sand förhindrades att rinna in i grafven. Något
särskildt golf var icke lagdt, utan detta utgjordes af sand;
endast i norra ändan var en mindre flisa lagd i bottnen.
Skelettet, som var af en vuxen menniska, hade legat med
hufvudet i norr; de större benen voro uttagna, men de
mindre lågo ännu kvar på sina platser. Om något annat
än skelettet blifvit funnet i grafven, derom kunde den,
som gaf oss anvisning på densamma, icke lemna någon
upplysning; icke heller lyckades vi få reda på hvem som
först hittat grafven2.
Kapten Siden i Borgholm, som för Kongl. Vitterhets
Historie och Antiqvitets Akademiens räkning förtecknat
alla Ölands fasta fornlemningar, gaf mig anvisning på ett
graffält vid Dalby by i norra delen af Köpings socken,
hvilket enligt kapten S. skulle vara det mest storartade
på ön. Från byn sträcker sig i sydostlig rigtning en låg ås,
1 Denna ås är en del af den s. k. östra Landborgen, se om
denna Ahlqvist, anf. arb. I, s. 330.
2 På asen finnas åtskilliga små grafhögar, af hvilka en ligger
så, att han med sin kant når ända till den plats, der hällkistan
hittades, men något samband mellan högen och kistan förefinnes
förmodligen icke. Hällkistan är sannolikt att hänföra till den äldre
jernåldern; alla de öländska grafvar af detta slag (— hällkistor med
obrändt skelett), som omtalas i noterna till Montelii Atlas, tillhöra
denna tid. Se nr 267, 279, 282, 291, 309, 348, 386.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
