Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag hör min hustru ringa och jag hör hur
Kristin kommer in i salongen.
Jag har lärt min hustru att vara hövlig mot
tjänarna. Alltså sade hon:
— Vill Kristin vara snäll koka riktigt gott
kaffe åt oss! Tag fram Marasquino, är Kristin
snäll. Och cigarretterna!
Kristin försvann och jag kände genom två
väggar att hon gjorde en stockholmspigeschknix.
Jag hörde doktorinnan Weylers gardiströst:
— Kära du, jag föredrar en cigarr, om du kan
leta fram någon av din mans svaga!
Nu gjorde händelsen att mina cigarrer
befunno sig i mitt rum. Alltså kom min hustru in
på tå, ty hon trodde att jag sov. Jag gav henne
två filosofögon och sade på mitt rättframma sätt:
— Du har främmande, hör jag. De där
kvinnosakskvinnorna! Akta dig för dem! Och kom ihåg!
Jag vill vara i fred!
Hon stod där ljuv och generad, alldeles som
om hon skulle ha stulit mina cigarrer, och jag sade:
— kom hit och kyss mig, men kom ihåg — jag
går inte ut i det där getingboet! Kom ihåg det!
Dörren stängdes och jag hörde damernas
pladder som en avlägsen, mycket avlägsen åska.
Om en stund knarrade salongsdörren. Det
var Kristin som kom in med kaffet. Jag hörde
persvaderingen och doktorinnan Weylers bas.
Så hör jag min hustrus röst efter en lång,
energisk, ilsken ringning:
— Kristin, det här kaffet är odrickbart, det
är dåligt, det är bara sumpen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
