Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Larsson skall bli riktigt god vän med damerna här,
och vill ni prata någon gång, så får ni gärna
begagna våningen — — —
Fru Weyler reste sig upp i hela sin maskulina
längd.
— Jag förstår mycket väl, att professorn vill
göra sig lustig på vår bekostnad. Men nu vill
jag taga avstånd. Jag kommer aldrig mera i
professorns hus. Kom ni, Olga och Anna! Jag
ser att fru professorskan håller på att gå över på
sin utmärkta mans sida. Det är vackert, det är
intelligent, det är storartat att kunna byta om
åsikter som man by — — by — —
— Som man byter skjorta, sade jag. Ni har
i alla fall något kvar av er kvinnlighet, då ni inte
kan tala ogenerat om underkläder!
Min hustru var förkrossad, men jag blinkade
åt henne med vänstra ögat. Så litet behövs det!
Blinka bara åt en kvinna med vänstra ögat och
hon följer dig genom dödar och helveten. Sådana
äro de: Ljuva och stora i sina känslors naivitet —
men då de ge sig in på männens område, bli de
vidriga och små.
Kristin sade, i det hon neg: — Får jag gå
nu, goa professorn?
Jag svarade: — Min bästa fröken Larsson,
ni får gå, men endast för att komma igen. Ni
skulle göra mig och min fru en obetalbar tjänst,
om ni ville hjälpa edra nya systrar på med
överkläder och galoscher — — —
— Det behövs visst inte! hördes ilsket och
målmedvetet fru Weylers röst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
