Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
hvilka utgjorde de multnade ändarne af stolpar, som bildat
väggarnes stomme och uppburit taket. Planen ses af fig. 4. Huset har
utgjorts af ett enda aflångt rum med ingång på ena gafveln, där
en förstukvist funnits; inuti ha
varit stöttor för taket i två
rader, en rad på hvar sida af
eldstaden, hvilken låg midt i
rummet, såsom alltid var fallet i
forntidens byggnader. Röken
fick gå ut .genom en lucka i
taket, hvilken också tjänade
som fönster.
I »Svarta jorden» på
Björkö äro också dylika
ler-kliningsstycken hittade,
utvisande att samma slags hus där
funnits. Dock hade man äfven
hus byggda af timmerstockar,
ty där hittades också lerstycken af annan form, hvilka tydligen tätat
fogarne på timmerhus. Dessa stycken äro tresidiga; två sidor visa
aftryck af stockarne, kanten mellan dem af den mossa, hvarmed
fogen först tillstoppats, och på den tredje sidan, utsidan, ses ibland
märken efter fingrarne, som för tusen år sedan smetat dit leran.
Inga grundvalar af sten hafva däremot blottats vid gräfningarne
i »Svarta jorden». Men på andra håll finnas sådana, som med
visshet kunna hänföras till järnåldern. På Gotland äro dylika
grundvalar synnerligen vanliga, mycket långsträckta med ingång i ena
ändan eller i båda och stundom mycket stora: de största 30 à 40,
ja ända till 50 meter långa, men blott 10—15 m. breda, de minsta
9—15 m. i längd och 6—10 m. i bredd.1 Själfva grundmurarne
äro byggda af sten och jord, vanligen duktigt breda, 1 lj2—21/2 m.,
men blott I/2—1 m. höga, samt numera vanligen bevuxna med
hassel eller andra buskar, så att de bilda formliga löfsalar. Dessa
grundvalar kallas nu af folket »kämpagrafvar», men undersökningar
ha visat, att de varit hus; och de hittills i dem gjorda fynden
tillhöra den äldre järnålderns senare del, hufvudsakligen 2—300-talen
eft. Kr. Fig. 5 visar planen af ett dylikt hus, något skadadt vid
norra ändan. Den svarta fläcken i midten (12) är eldstaden;
kolanhopningar på andra ställen härröra troligen från eldsvåda. Ett
stycke innanför väggarne lågo i två rader små kalkstensplattor, hvilka
sannolikt utgjort underlag för takstöttor af samma slag som funnos
Fig. 4. Plan af ett hus från
vikingatiden. Augerum, Blekinge.
Efter Montelius i »Sveriges Historia».
1 Måtten äro räknade från ytterkanterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
