- Project Runeberg -  Sveriges fasta Fornlämningar från Hednatiden /
44

(1904) [MARC] Author: Oscar Almgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

sammanställda i fig. 43; dylika förekomma äfven på några andra
stenar. På några stenar i Helsingland har användts en ännu
egendomligare runrad, fig. 44, hvars flesta runformer uppkommit ur de

vanliga därigenom, att det
långa stående strecket
utelämnats och endast
sidostrecket eller en del däraf
användts.

Den vanliga 16-typiga
runraden kompletterades i
slutet af hednatiden med
några »stungna» runor: \—e,
V=g, à- På 11 oo-

talet utvecklades runraden
än ytterligare i denna
riktning, så att man fick
runtecken motsvarande det
latinska alfabetets alla bokstäfver.

Dessutom brukade man
äfven olika slag af
chifferskrift. Sådan förekommer
flerstädes på Rökstenen, dels
så beskaffad att hvarje runa
användes i stället för den
som i runraden kommer näst
efter densamma, dels i form
af s. k. »lönrunor», af hvilka
man ser prof öfverst på fig.
64. Lönrunorna bruka vara
så inrättade, att ett långt
streck är försedt med en del åt två olika håll riktade sidostreck,
hvarvid antalet af den venstra sidans streck angifver numret på en
af de tre »ätter», hvari runraden indelades (på fig. 41, 42 äro
dessa ätter åtskilda genom kolon), under det strecken på andra sidan
beteckna runans ordningsnummer inom ätten. De på fig. 64
förekommande lönrunorna fordra emellertid en ännu mera komplicerad
förklaring, hvarpå här ej kan ingås.

På Rökstenen äro runorna ställda i rader mellan jämnlöpande
streck. Denna enkla anordning ersättes efterhand af en konstfullare,
i det runorna anbringas på slingrande djurkroppar i den för tiden
egendomliga ornamentstilen. Denna ornamentik har särskildt på de
uppländska runstenarne från 1 ooo-talet nått en mycket hög
utveckling, hvarpå fig. 45 är ett vackert exempel. De fina inhuggna

1? ig. 40. Runsten, nu vid Hagby prästgärd,
Uppland. Inskriften ej säkert tolkad.
Efter fotografi af O. v. Friesen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:48:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aohednatid/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free